De forna torpgläntornas landskap : en fallstudie av torplämningar i sydsvensk skogsbygd

• Main Authors: Panfalk, Hanna, Österberg, Ann-Sofie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö 2016
• Subjects: Ekopark Raslången; lämning; landskapsvetenskap; skogsbygd; torp
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15220

Landskapet har nyttjats av människan under lång tid, vilket lämnat spår i form av till exempel byggnadslämningar, stenmurar och röjningsrösen. Många av strukturerna i landskapet har torparna varit med att forma genom det arbete de lagt ner på att odla upp och stenröja markerna. Spåren efter torparnas byggnadslämningar ser vi än idag, men risken är stor att de försvinner på grund av igenväxning samt storskaligt skogsbruk. Syftet med arbetet var att undersöka torpens historia och de spår som de lämnat efter sig i landskapet. Metoden har bestått av två delar, en fältinventering där vi dokumenterat torplämningarna och de torpnära växterna samt en longitudinell studie, där vi genom att kombinera olika historiska källmaterial dokumenterat torpens livslinje. I byarna Boafall, Bökestad och Gillesnäs, på gränsen mellan Blekinge och Skåne, fanns det spår av torpbebyggelse i form av bland annat husgrunder, röjningsrösen och terrasser från före 1800-tal till mitten av 1900-talet. Torpens boningshus bestod framförallt av enkelstugor och hade en genomsnittsarea på 55 m². De vanligaste torpnära växterna i området var träjon, apel, nyponros och vintergröna. I tät skog fann vi färre arter per torp än i öppen - medeltät skog. De flesta torp lades ner från sent 1800-tal till första delen av 1900-talet. Torp som lagts ner under 1900-talet har en högre bevarandestatus än övriga torp. Torplämningarna som fortfarande finns kvar i landskapet menar vi har en hög prioritet för bevaring, då framtida generationer därigenom får möjlighet att uppleva en del av vårt historiska arv.