| Summary: | Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande tumörsjukdomen hos kvinnor och årligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken för återfall är störst de fem första åren, denna risk för återfall kan väcka en rädsla. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av rädsla för återfall. Metod: En allmän litteraturstudie. Den systematiska litteratursökningen resulterade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Rädsla för återfall var den mest förekommande känslan och den utlöstes främst vid förändringar i kontakten med sjukvården, uppkomsten av oförklarliga fysiska symtom och läkarbesök. Dock förekom det avsaknad av rädsla för återfall hos vissa. Det framkom även att användande av socialt stöd, distraktion och ett positivt synsätt var återkommande bemästringsstrategier för att hantera rädslan för återfall. Diskussion: Det är av stor vikt att sjuksköterskan informerar och motiverar kvinnan till utvecklande av egna bemästringsstrategier. Slutsats: Kunskapen kan och bör tillämpas av sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor, för att minska frekvensen av rädsla för återfall hos personer med cancer. Området bör uppmärksammas för vidare forskning. === Background: Breast cancer is the most common cancer disease among women and 8000 people is annually affected in Sweden. The risk of recurrence is the highest within the first five years. The risk can trigger a sense of fear. Aim: To describe how women with breast cancer experience fear of recurrence. Method: A literature review. The systematic literature search resulted in ten qualitative articles. Results: Fear of recurrence was the most frequent emotion and was primarily triggered by changes in contact with health care, the emergence of unexplainable physical symptoms and doctor appointments. Though, absence of fear of recurrence occurred among some women. Usage of social support, distraction and positive approach emerged to be the most common coping strategies to deal with fear of recurrence. Discussion: It’s significant that the nurse informs and motivates women to the development of their own coping strategies. Conclusion: The knowledge can and ought to be practiced by nursing students and nurses, to reduce the frequency of fear of recurrence among people with cancer. This field ought to be noticed for further research.
|
|---|
