Biologisk mångfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvändningen : Växtinventeringar, kart- och arkivstudier

• Main Author: Marktorp, Jakob
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö 2014
• Subjects: Tjörnedalagården; landskapsvetenskap; markanvändning; biologisk mångfald; växtinventering; Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use; Miljö- och naturvårdsvetenskap; Botany; Botanik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11748

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar. Fältarbetet bestod av tre växtinventeringstillfällen: 23 maj, 23 juni och 14 juli 2013. Fyra storytor (á 100 m2) placerades ut i Tjörnedalas strandbetesmark som år 1841 var strandäng. Kartanalysen visar att åkerns utbredning har tagit strandängsmark i anspråk under 1900-talet. Växtinventeringarna tillsammans med arkivstudierna visar att områden med högst biologisk mångfald är de som hävdats traditionsenligt och med beteskontinuitet. Den här studien visar likaså att kvävegynnade arter dominerar i områden som tidigare varit åker. Både arkivstudier och växtinventeringar behövs för att få en rättvis beskrivning av hur ett område har brukats. Den biologiska mångfalden är därmed ett arv av den historiska markanvändningen. === There is a strong connection between historical land use and biodiversity. Several grassland species are advantaged or relied to mowing and grazing. The purpose of this study is to investigate if changes in the historical land use have affected the biodiversity. By studying maps from different time periods, changes in the landscape can be interpreted. Archival studies can then fill in historical gaps that the maps doesn’t show. The field work consisted of three plant inventory occasions: may 23, june 23 and july 14 in 2013. Four major surfaces, of 100 m2 each, were placed in the shore meadow of Tjörnedala. Analysis of maps shows that arable land expansion has taken meadow land space during the 20th century. The plant inventories along with archival studies shows that areas with the highest biodiversity are those that are used with traditional methods and with continuity of grazing. This study also shows that nitrogen favored species dominate in areas of former arable land. Both archival studies and plant inventories are needed to get a fair description of how an area has been used. The biodiversity is thus a legacy of the historical land use.