Does regional integration promote the consolidation of democracy within the Mercosur?

• Main Author: Nilsson, Sandra
• Format: Others
• Language: English
• Published: Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Statsvetenskap 2007
• Subjects: regional integration; democracy; Mercosur; neo-functionalism; presidentialism; Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies); Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-743

Mercosur, som i dag består av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela, bildades 1994 i ett försök att förstärka det ekonomiska samarbetet och befästa den omogna demokratin i regionen. Regionalt samarbete inleddes även i avsikt att öka stabilitet och säkerhet i regionen då samarbetet föddes ur askan av en instabil och nedbruten ekonomi. Den dramatiska förändringen från ett inåtvänt militärt styre under större delen av 1900-talet till en liberalisering av både den ekonomiska och politiska sfären, var en annan anledning till regionalt samarbete. Den här uppsatsen behandlar sambandet mellan dessa två fenomen; regional integration och demokrati, och deras parallella utveckling. Den regionala integrationen i området kring Mercosur är annorlunda än andra integrationsprojekt genomförda i världen. Detta är till stor del på grund av den starka statliga interventionalism och presidentialism som historiskt haft en framträdande roll, tillsammans med avsaknad av insyn och brist på civil delaktighet i den politiska sfären. Dessa karakteristiska drag gör det svårt att applicera redan framtagna teorier på Mercosur då dessa främst är utarbetade med hänsyn till Europeiska Unionen. Utvecklingen mot demokrati är betraktad som nödvändighet i förändringsprocessen mot ett förbättrat regionalt samarbete och därmed också regional integration, trots att demokratin fortfarande är begränsad. === Mercosur, which today includes the member states Argentina, Brazil, Uruguay, Paraguay and Venezula, was created in 1994 in an attempt to enhance economic cooperation and consolidate democracy in the region. Regional cooperation was also initiated in order to increase stability and security in the region. This since the integration project surged out of the ashes of an unstable, broken economy and a recent shift from an introvert military regime towards a liberalisation of both the economical and the political sphere. This thesis treats the connection between these two phenomena; regional integration and democracy, and their parallel development. The regional integration through Mercosur is different to other integration projects. Among other things this is due to the strong history of state intervention and scarce civil participation, as well as a prominent presidentialism and a current lack of transparency. This makes the implementation of already existing theories that may explain the development of Mercosur hard to apply, since these theories are developed with consideration to the European Union. The development towards democracy is seen as an essential cornerstone in the shift towards a more cooperative stance between the regional neighbours. Even though democracy in the region still is of limited nature, its emergence promoted regional integration.