| Summary: | Syfte: I dagens samhälle pågår en urbanisering som leder till en ökad förtätning i våra städer. Ökad förtätning kan leda till att ny mark i redan befintlig stadsmiljö behöver tas i anspråk. Denna mark är ofta grönytor eller parkeringsplatser. Det finns tidigare studier som visar på naturens positiva effekter på människans mående och den sociala hållbarheten. Däremot finns begränsat med tidigare forskning som visar på hur grönområden hanteras vid förtätning av städer. Målet med denna fallstudie är att bidra med ny kunskap om hur den sociala hållbarheten kan bevaras i ett område där förtätning planeras. Metod: För att uppnå det uppsatta målet har fallstudien genomförts med dokumentanalys samt en litteraturstudie som legat till grund för intervjuerna. Efter att ett välarbetat intervjuunderlag tagits fram genomfördes sex intervjuer. Tre stycken på två olika kommuner, två med arkitekter och en med en byggherre. Resultat: Kommunernas och övriga aktörer ser det som viktigt med ett bra samarbete mellan inblandade aktörer. Det som driver arbetet idag är tjänstemännens kompetenser. Kommunerna försöker arbeta med inkludering, trygghet och segregation för en social hållbarhet. Detta genom att arbeta med multifunktionella ytor samt mötesplatser. Det är också något som övriga aktörer försöker arbeta med. Aktörerna försöker också ge utemiljöerna större fokus men menar att ambitionsnivån beror på hur omgivningarna ser ut. Kommunerna anser att man måste ha en hög ambitionsnivå från start då man inte alltid når hela vägen vid det färdiga resultatet. Arkitekterna upplever att de har olika mycket inflytande vid olika typer av projekt. Konsekvenser: Efter genomförandet av arbetet kan konstateras att ämnesområdet är komplext. Urbaniseringen påverkar dagens stadsplanering och är något som involverade aktörer måste arbeta med. Faktorer som påverkar hur frågan om social hållbarhet arbetas med är bland annat kunskap, engagemang och ekonomi. Slutsatser som kan dras är att om engagemang och kunskap saknas så arbetas inte området med och byggnationens ekonomiska vinning prioriteras högst. Rekommendationer är: Tydligare och mer detaljerade krav gällande grönområden behövs för att ämnet ska arbetas med utan att aktörers engagemang driver frågan. Krav på uppföljning gällande genomförande av planerat grönområde för att det inte ska kunna prioriteras bort på vägen. Naturen behöver få ett ekonomiskt värde så att det blir tydligt vad det kostar samhället att naturen inte prioriteras. Begränsningar: Arbetet är begränsat till att behandla grönområden vid förtätning och inte övriga delar av förtätning. Det är också begränsat till att behandla den sociala hållbarheten och inte övriga hållbarhetsaspekter. Även en begränsning till svenska kommuner med ett invånarantal på 50 000 till 120 000 samt aktörer involverade i projekteringsfasen finns. === Purpose: Urbanization is taking place in today´s society, leading to an increased densification in our cities. Increased densification may lead to new land being claimed in the urban environment. This land is often green spaces or parking lots. Previous studies show the positive effects of nature on human well-being and the social sustainability. However, there is limited previous research which shows how green space are handled during city densification. The aim of this case study is to contribute with new knowledge about how social sustainability can be preserved in an area where densification is planned. Method: To accomplish the purpose of the case study, a document analysis has been made and a literature study has been conducted which formed the foundation of the interviews. 6 interviews were carried out after producing a well-worked interview guide. 3 interviews with two different municipalities, 2 with architects and 1 with a developer. Findings: Both the municipalities and the other actors find it important with a well-functioning cooperation between all actors involved in the process. Today it is the officials’ competencies which leads the work forward. The municipalities are working with inclusion, security, and segregation to achieve social sustainability. This by focusing on making areas multifunctional and creating meeting spaces. This is also something the other actors are working with. The architects and the developer are also trying to give the outdoor environments bigger focus however the level of ambition depends on the opportunities in the surroundings. The municipalities believe that one must have a high level of ambition at the beginning since the finished result not always fulfil what is planned. The architects experience different possibilities to impact in different kinds of projects. Implications: After completion of the case study, it can be stated that the subject area is complex. The densification affects the urban planning and is something that the actors must involve in their work. Factors affecting the work with social sustainability is knowledge, commitment, and economics. Conclusions that can be made is that if commitment and knowledge is lacking, the subject area is not worked with and the economic gain of the construction is given the highest priority. Recommendations is: Clearer and more detailed requirements regarding green space is needed if the subject is going to be worked with without the commitment of actors involved. Requirements of monitoring implementation of planned green space to ensure that it is not de-prioritized during the construction process. Nature must be given an economic value to make sure the cost for the society, if nature is not prioritized, is clear. Limitations: This case study is limited to treating green space in densification and no other parts of the densification. It is also limited to social sustainability and not the other sustainability aspects. There is also a limitation to Swedish municipalities with a population between 50 000 and 120 000 and actors involved in the design phase.
|
|---|
