Känslan säger att det är lika stor sannolikhet : Lärarstudenters kunskaper och uppfattningar om det matematiska området sannolikhetslära

• Main Author: Blennborn, Linus
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation 2021
• Subjects: Mathematics; Probability theory; Teacher-students; Misconceptions; Knowledge; Matematik; Sannolikhetslära; Lärarstudenter; Missuppfattningar; Kunskaper; Probability Theory and Statistics; Sannolikhetsteori och statistik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53637

Dagens moderna samhälle är uppbyggt av olika sannolikhetsmodeller. Det kan innefatta allt från väderprognoser och försäkringar till att förutspå sannolikhetsmått i spel och lekar där slumpen gör sig påmind. Lärarstudenter möter sannolikhets- och slumpbegrepp i de matematikkurser som en lärarutbildning erbjuder, i syfte att utveckla specifika ämneskunskaper och pedagogiska färdigheter. Betydelsen av att framtida lärare erhåller kunskaper i sannolikhetslära blir tydlig då TIMSS (Sollerman & Nydahl, 2020) senaste rapport visar att statistik och sannolikhet är ett område där yngre elevers resultat försämras för varje fyraårsperiod som undersökningen genomförs. Eftersom sannolikhetslära utgör grunden för statistiska antaganden är området viktigt, både i vardagen och i undervisning då grundläggande kunskaper och uppfattningar erhålls. Detta ställer i sin tur krav på att lärarstudenter i sin framtida yrkesroll har kunskap om kända missuppfattningar och intuitiva antaganden. Studien utgår från Mathematical Knowledge for Teaching som är ett ramverk för lärarkunskap och syftar till betydelsen av lärares matematiska och pedagogiska kunskaper. Denna studie syftar till att undersöka lärarstudenters kunskaper och uppfattningar för slumpmässiga händelser i det matematiska området sannolikhetslära. Detta görs genom kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en digital enkät av varierande frågor. 55 lärarstudenter svarade på enkäten som analyserades kvantitativt och kvalitativt. Studien delade in deltagarna i två grupper. Första och sista halvan av utbildningen för att undersöka skillnader. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppfylla studiens syfte: Vilka svårigheter och missuppfattningar uppmärksammas av lärarstudenter? Hur resonerar lärarstudenter kring specifika områden inom sannolikhetslära? Hur påverkar en lärarutbildning över tid, lärarstudenters förmåga att resonera matematiskt eller intuitivt? Resultatet visar att relativa frekvensen, representativitet och sammansatt slumpmässig händelse är problematiska områden. Intuitiva antaganden resulterar i problematiska resonemang och lärarstudenters personliga känsla för slump uppmärksammas. Vidare syns skillnader mellan grupperna och gruppen med lärarstudenter som går sista halvan av utbildningen uppvisar ett bättre resultat. === Today´s modern society consists of different probability models. It can include everything from weather forecasts and insurance to predicting probability measures in games where chance is reminded. Teacher-students encounter concepts of probability and chance through their basic teacher education, which is part of mathematics teaching. The importance of gaining specific knowledge in probability theory becomes clear when TIMSS (Sollerman & Nydahl, 2020) latest report shows that statistics and probability is an area where younger students results drops for each four-year period that the survey is conducted. Because probability theory is the basis for statistical assumptions, the area is important, both in everyday life and in teaching when basic knowledge and perceptions are held. This in turn requires that teachers-students in their future professional role have knowledge of known misconceptions and intuitive assumptions. The study is based on Mathematical Knowledge for Teaching, which is a framework for teacher knowledge and aims at the importance of teachers mathematical and pedagogical knowledge. This study aims to examine teacher-students knowledge and perceptions of random events in the mathematical area of probability theory. This is done through a quantitative data collection method in the form of a digital survey of varying questions. 55 teacher-students responded to the questionnaire, which was analyzed quantitatively and qualitatively. The study divided the participants into two groups. First and last half of the education to study differences. The following questions form the basis for fulfilling the aim of the study: What difficulties and misconceptions are noticed by teacher-students? How do teachers-students reason about a specific area i probability theory? How does a teacher education over time affect teacher-students ability to reason mathematically or intuitively? The result shows that relative frequency, representativeness and compound random events are problematic areas. Intuitive assumptions result in problematic reasoning and the teacher-students personal sense of probability is noticed. Furthermore, differences of teacher-students who attend the last half of the education show a better result.