Ett smörgåsbord för alla : - En kvalitativ intervjustudie av hur lärare beskriver inkludering i förhållande till differentierad undervisning i grundskolans tidigare år.
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare beskriver begreppet inkludering i relation till differentierad undervisning i grundskolans tidigare år. Tidigare forskning visar komplexiteten kring definitionen av inkludering samt att det inte finns någon färdig mall att implementera. Ink...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation
2021
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53563 |
Summary: | Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare beskriver begreppet inkludering i relation till differentierad undervisning i grundskolans tidigare år. Tidigare forskning visar komplexiteten kring definitionen av inkludering samt att det inte finns någon färdig mall att implementera. Inkluderingens diffusa definition kan likt läroplanen vara tolkningsbar eftersom begreppet inkludering ska kunna passa samtliga verksamheter och elevers behov. Det behövs ytterligare forskning kring framgångsfaktorer om hur olika arbetssätt fungerar och uppfattas ute i verksamheterna. I studien undersöks inkludering i relation till differentierad undervisning i ämnet svenska. Ett sociokulturellt perspektiv ligger som grund för studien där lärande sker gemensamt genom interaktion mellan individer. Det empiriska materialet samlades in kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna valdes ut via ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att lärarna upplevde en problematik och en tveksamhet kring hur olika aktörer använder definitioner. De deltagande lärarna som deltog uttryckte en positiv syn på hur differentierad undervisning i ämnet svenska kan vara ett gynnsamt arbetssätt för att inkludera elevers olikheter. Slutsatsen är att differentierad svenskundervisning med fokus på språkutvecklande arbetssätt är en möjlig väg till inkludering. === The purpose of this study is to increase knowledge about how some teachers perceive the concept of inclusion in relation to differentiated teaching in compulsory school in the early years. Previous research shows the complexity of the definition of inclusion and that there is no ready-made template to start with. The blurry definition of inclusion can, like the curriculum, be interpretable because it must be able to suit all activities based on organizations and the students needs. Further research is needed on the success factors and how different working methods work and are experienced in practice. The study examines inclusion in relation to differentiated teaching in the subject of Swedish. A socio-cultural perspective is the basis of the study where learning is considered to take place in a community and in interaction between individuals. The empirical material was collected qualitatively through semi-structured interviews. The participants were selected via a goal-oriented selection in order to fulfill the aim of the study and answer its research questions. The results showed how the teachers experienced problems and a doubts about definitions different ues amongst multiple actors. The participating teachers expressed a positive view on how differentiated teaching in the subject Swedish can be a favorable way of working to include students' differences. The conclusion is that differentiated Swedish teaching with a focus on language development methods is a possible path to inclusion. |
---|