| Summary: | Syftet med studien är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren identifierar, stimulerar och utmanar särbegåvade elever. Studien grundar sig i Lee Shulmans sex processdelar som handlar om lärarens ämneskunskaper vid lektionsplanering. För att besvara studiens syfte och två frågeställningar har en kvantitativ metod använts i form av en enkät, dock med kvalitativa inslag. De svarande är verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultatet påvisar att det finns brister i den svenska skolan kring undervisning av särbegåvade elever. Flertalet av de svarande lärarna känner en osäkerhet och saknar kunskap kring att undervisa särbegåvade elever. De lärare som känner sig trygga har antingen erfarenhet eller kunskap om att undervisa särbegåvade elever, alternativt en bredare utbildning. Slutsatsen är således att Shulmans processdelar, som annars till stor del efterföljs, blir svåra att följa när osäkerhet kring identifiering och utmaning av särbegåvning finns. === The purpose of this study is to investigate how teachers identify and challenge gifted students. The study is based the process model of Lee Shulman for teachers’ planning. The main method for collecting data has a quantitative approach by the use of a questionnaire, which also been complemented by some questions with a qualitative approach. The respondents are teachers within the grades F-3. The result highlights some flaws with teaching gifted students. Several of the respondents mentioned that they felt insecure due to the lack of knowledge and experience of teaching gifted student. Those respondents that felt comfortable with teaching gifted student either relied on a more comprehensive educational background or previous knowledge or experience of it. The conclusion is that the model of Lee Shulman is difficult to comply to when there is some uncertainty about how to identify and challenge gifted students.
|
|---|
