En riktig snackis : En kvalitativ retorisk studie av hur två olika podcasts gestaltat COVID-19

Studien ämnar undersöka vilka retoriska verktyg som talarna i poddprogrammen Alex och Sigges podcast och Pillowtalk med Peg och Penny använder sig av för att diskutera och gestalta COVID-19. Det studeras även hur respektive podcast förhåller sig till spridandet av fake news och desinformation...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Falk, Andrea, Leander, Hanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51824
Description
Summary:Studien ämnar undersöka vilka retoriska verktyg som talarna i poddprogrammen Alex och Sigges podcast och Pillowtalk med Peg och Penny använder sig av för att diskutera och gestalta COVID-19. Det studeras även hur respektive podcast förhåller sig till spridandet av fake news och desinformation. Båda poddprogrammen har en stor räckvidd och har därmed möjlighet att påverka ett stort antal människor. Det är viktigt att korrekt information sprids, speciellt i en hälsokris som denna. Studien belyser därmed problematiken som kan finnas i informationsspridning och överskott av information i samband med coronaviruset.  Genom en retorisk analys analyseras innehållet i två avsnitt från mars 2020, i vilka pandemin diskuteras. Resultatet visar att talarna i båda avsnitten har en hög etos i och med deras kända namn och relation med sina lyssnare. Däremot återfinns flera svaga logos-argument, då den fakta som delges inte stöds med några källor. Detta gör att lyssnarna inte kan verifiera informationen som talarna för fram. Patos används främst genom att visa sin sympati och oro för människors hälsa och hur samhället ska klara sig i krisen. Även känslor som rädsla och irritation framkom för att framhäva situationens allvar.  Talarnas egna råd jämförs sedan med Folkhälsomyndighetens, vilka överensstämde. Ingen av poddsändningarna kan sägas sprida desinformation, däremot kan det vara en vinklad version utifrån hur talarna ser på pandemin. Detta syns i sista delen, där det diskuteras hur talarna gestaltar COVID-19. De har som gemensamt att de gestaltar pandemin på ett negativt sätt och genom rädsla. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökad oro och panik.