Handläggarrollen i digitaliseringen : Om handläggarrollen i skuggan av Trelleborgsmodellen

• Main Author: Hansson, Mikael
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Jönköping University, Hälsohögskolan 2020
• Subjects: Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51123

Abstract A number of municipalities in Sweden have begun digitization processes with the stated aim of simplifying the application procedure regarding social initiatives for citizens. In this way of working, a view of the citizens as competent and mostly able to work is a part. Another is less control and more trust in the applicants' tasks. The first municipality to introduce this approach was Trelleborg. After that, this way of working is called “The Trelleborg model. “There is criticism of the introduction of working models similar to the Trelleborg model. There is concern that this will lead to poorer opportunities for meetings with clients because in cases where digitalisation of, for example, financial assistance in the municipalities has been introduced, a large number of administrators have been replaced with so-called automated decision support, often called robots. regarding the processing in the computer system. There are also fears among researchers that the group of applicants who are weakest and most stigmatized will now also suffer from increasing digital exclusion and that the gaps will increase between those who use the technology and the most vulnerable. My research question is how digitalisation affects the process for administrators and seekers of assistance in financial assistance from the administrators' perspective. The method is a qualitative study through semi-structured interviews in four different themes based on a previous survey by researcher Isabella Scaramuzzino (2019) and to get an answer to my research question I use the same questions and categories that she has already used in a survey of social workers. experiences of digitization. The categories are 1 Tasks and employment, 2 Decisions and assessments, 3.Efficiency and holistic view 4 Control and preventive work.            What it all revolves around can be said to be the caseworkers' room for maneuver, since many of the questions revolve around individual assessments, assessments and the principle of equal treatment. When analyzing the interviews, I make a comparison between my interview answers and the answers that Scaramuzzino has obtained, and in addition, I use a content analysis of my interview answers inspired by grounded theory. The results confirm previous research on social workers' concerns about the effects of digitalisation. The fears are, among other things, that there is a fear that the opportunities will diminish to capture other social problems after digitalisation and that there will be less overview and a holistic view in the assessment of a person's situation. There are also fears that digitalisation will lead to less time for personal meetings with clients and thus a less interesting job. Risk of staff reductions and that it will be complicated for those who need more help when they apply are other fears that come up.A key issue that arises in research is who one digitizes for and that the profession and technology are often not so easy to bring together, among other things because it often turns out that technology and the implementation of a reorganization are often the goal itself in more ways than one. to make it easier for clients.Keywords: digitalisation, the Trelleborg model, automation of social services, grassroots bureaucracy, room for maneuver === SammanfattningEtt flertal kommuner i Sverige har påbörjat digitaliseringsprocesser i uttalat syfte att förenkla ansökningsförfarandet gällande sociala insatser för medborgarna. I det här arbetssättet är en syn på medborgarna som kompetenta och mestadels arbetsföra en del. En annan är mindre kontroll och mer tillit till de ansökandes uppgifter. Den första kommunen som införde detta arbetssätt var Trelleborg. Efter det kallas det här arbetssättet ”Trelleborgsmodellen. ”Det finns kritik mot införandet av arbetsmodeller liknande Trelleborgsmodellen. Man är orolig att det skall leda till sämre möjligheter till möten med klienter eftersom man i de fall man infört digitalisering av exempelvis ekonomiskt bistånd ute i kommunerna har ersatt ett stort antal handläggare med ett så kallat automatiserat beslutsstöd, ofta kallat robot som skall göra handläggarens jobb gällande handläggningen i datasystemet. Det finns också farhågor hos forskare att den grupp sökande som är svagast och mest stigmatiserad nu också kommer att drabbas av ett ökande digitalt utanförskap och att klyftorna kommer att öka mellan dem som använder sig av tekniken och de mest utsatta. Min forskningsfråga är hur digitaliseringen påverkar processen för handläggare och hjälpsökande inom ekonomiskt bistånd sett ur handläggarnas perspektiv. Metoden är en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer i fyra olika teman som bygger på en tidigare enkätundersökning av forskaren Isabella Scaramuzzino (2019) och för att få svar på min forskningsfråga använder jag mig samma frågor och kategorier som hon redan har använt i en enkätstudie av socialsekreterares upplevelser av digitaliseringen. Kategorierna är : 1 Arbetsuppgifter och anställning, 2 Beslut och bedömning, 3 Effektivitet och helhetssyn 4 Kontroll och förebyggande arbete.Vad det hela kretsar kring kan sägas vara handläggarnas handlingsutrymme, eftersom mycket av frågorna kretsar kring individuella bedömningar respektive likabehandlingsprincipen. Vid analysen av intervjuerna gör jag en jämförelse mellan mina intervjusvar och de svar som Scaramuzino fått fram och utöver det använder jag mig av en innehållsanalys av mina intervjusvar som inspirerats av grounded theory. Resultatet bekräftar tidigare forskning gällande socialsekreterares farhågor för effekter av digitaliseringen. Farhågorna består bland annat i att man är rädd för att möjligheterna skall minska att fånga upp andra sociala problem efter digitaliseringen samt att det blir mindre överblick och helhetssyn i bedömningen av en persons situation. Det finns också farhågor om att digitaliseringen kommer medföra mindre tid för personliga möten med klienter och därmed ett mindre intressant jobb. Risk för personalneddragningar och att det kommer bli krångligt för dem som behöver mer hjälp då de ansöker är andra farhågor som kommer upp. En kärnfråga som kommer fram i forskningen är vem man digitaliserar för och att professionen och tekniken ofta inte är så lätta att föra samman bland annat för att det ofta visar sig att tekniken och genomförandet av en omorganisation ofta är själva målet i sig mer än ett sätt att underlätta för klienterna. Nyckelord: digitalisering, Trelleborgsmodellen, automatisering av socialtjänsten, gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme