| Summary: | Syfte: Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter skapas det en brist av bostäder. För att kunna tillgodose folkökningen samt den växande efterfrågan att bo centralt väljer kommuner att bygga inifrån. Detta kallas för förtätning vilket kan sätta press på allmänna platser och friytor. Målet med denna studie är att analysera hur förtätning har påverkat Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metod: De metoder som rapporten har använt är dokumentanalys, enkätstudie, intervjuer och litteraturstudie. Intervjuer har skett med anställda inom Jönköpings kommun, dokumenten som analyserades är från Jönköpings kommun och enkätstudien berör hur Jönköping stad upplevs. Resultat: Resultaten av studien visar att förtätning har inneburit positiva samt negativa konsekvenser för Jönköpings innerstaden. Dessa resultat indikerar dock att de positiva konsekvenserna överväger de negativa. För en bättre hantering av förtätningen i centrala Jönköping krävs det att få en väl förankrad idé av vad som är en lämplig förtätning samt att bättre planering krävs angående utformningen av kvarter/områden. Konsekvenser: De slutsatser som finns är att det krävs väl förankrad idé om vad som är lämplig förtätning för Jönköping samt att bättre planering av utformning av kvarter och områden för att uppnå god social och ekologisk hållbarhet. Begränsningar: Studien har begränsats till Jönköpings Kommun med inriktning i stadskärnan och kommer inte att inkludera glest bebyggda områden. Ekonomiska och politiska faktorer ingår inte i studien utan det baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna. === Purpose: With the high growth of population in Sweden’s cities and suburbs comes a lack of housing. To solve this housing problem and the growing demand of living in the central parts of the city have municipalities decided to build from within. This is called densification which can put pressure on public places and free spaces. The goal of this study is to analyse how densification has affected Jönköping city from an ecological and social sustainability perspective. Method: The methods used in the report are document analysis, interview, literature studies and surveys. The interviewees were employed by Jönköping’s municipality. The documents that were analysed are from Jönköping’s municipality as well and the survey is about how citizens experience Jönköping city. Findings: The findings show that densification has both positive and negative consequences for Jönköping’s inner city. These results indicate that the positive aspects of densification outweigh the negative aspects of densification. To better handle densification in central Jönköping requires a well-established notion of what proper densification is as well as better planning when it comes to forming neighbourhoods. Implications: The conclusions that were found is that it is required to have a well-established concept of densification and that better planning is needed when forming neighbourhoods when it comes to achieving ecological and social sustainability. Limitations: The study has been limited to Jönköping Municipality with a focus of the core city and will not include sparsely built areas. The economic and political factors will not be included in this study which will instead be based on the effects of ecological and social sustainability.
|
|---|
