Normkritik i en heteronormativ skola : En kvalitativ studie om lärares varierade uppfattningar kring läroplanens uppdrag om genus och kön

• Main Author: Lundquist, Hanna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation 2020
• Subjects: HBTQI; heteronorm; könsidentitet; sexualitet; normkritik; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49607

The purpose of the study is to increase the knowledge of teachers' varied views about the assignment in the curriculum on the social gender and the biological gender. Through qualitative semi-structured interviews, different teachers' thoughts were highlighted which, together with a sociocultural perspective, which characterized both the method and the result, made it possible to answer the study's purpose. In the result, it became clear that norm-critical elements of teaching are something that rarely occurs consciously, but when it does occur it is mainly done from a social-gender perspective. LGBTQI issues relating to suxuality and gender identity are at risk of being excluded as teachers' own competence is not perceived to be sufficient to address such issues. The self-interest in the area also influences how the assignment is prioritized by teachers. The students who attend the school also influence the teaching. Schools that are made up of students whose identities are perceived to be within the heteronorm are rarely active in challenging and stimulating students' knowledge of LGBTQI issues. Instead, the need for such knowledge development is perceived to be greater in schools where students identify themselves outside the norm. === Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares varierade uppfattningar kring uppdraget i läroplanen om genus och kön. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer lyftes olika lärares tankar fram och som tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, som präglade såväl metoden som resultatet, bidrog till att kunna besvara studiens syfte. I resultatet framkom det att normkritiska inslag i undervisningen är något som sällan förekommer medvetet, men när det väl förekommer sker det främst utifrån ett genusperspektiv. HBTQI-frågor som handlar om sexuell läggning och könsidentitet riskerar att hamna utanför då lärares egen kompetens inte upplevs vara tillräcklig för att beröra sådana frågor. Det egna intresset för området påverkar också hur uppdraget prioriteras hos lärare. Även de elever som går på skolan påverkar undervisningen. Skolor som utgörs av elever vars identiteter uppfattas infinna sig inom heteronormen arbetar sällan aktivt för att utmana och stimulera elevers kunskap om HBTQI-frågor. Istället uppfattas behovet av en sådan kunskapsutveckling vara större hos skolor där elever identifierar sig utanför normen.