Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993
Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49416 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-49416 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
riksdagsdebatt invandring invandringspolitik flyktingpolitik argumentationsanalys History Historia |
spellingShingle |
riksdagsdebatt invandring invandringspolitik flyktingpolitik argumentationsanalys History Historia Cakic, Marino Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
description |
Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993. I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i. När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. === The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993. In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with. Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989. |
author |
Cakic, Marino |
author_facet |
Cakic, Marino |
author_sort |
Cakic, Marino |
title |
Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
title_short |
Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
title_full |
Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
title_fullStr |
Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
title_full_unstemmed |
Invandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
title_sort |
invandring: en orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : en analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993 |
publisher |
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
publishDate |
2020 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49416 |
work_keys_str_mv |
AT cakicmarino invandringenorsaktillframlingsfientlighetellersolidaritetenanalysavriksdagsdebattenomsvenskinvandringsochflyktingpolitikmellanaren1965och1993 |
_version_ |
1719321696007094272 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-494162020-06-18T03:40:25ZInvandring: En orsak till främlingsfientlighet eller solidaritet? : En analys av riksdagsdebatten om svensk invandrings- och flyktingpolitik mellan åren 1965 och 1993sweCakic, MarinoJönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation2020riksdagsdebatt invandring invandringspolitik flyktingpolitik argumentationsanalysHistoryHistoriaSyftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993. I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i. När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993. In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with. Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49416application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |