Hur variatoner i arbetstid påverkar sjusköterskors fysiska och psykiska hälsa

• Main Authors: Pergande, Shabirah, Frisk, Daniel
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad 2019
• Subjects: Kvantitativ; sjuksköterska; hälsa; arbetsmiljö; arbetstid; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-46746

Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit & Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gällande patientsäkerheten. Kortare arbetspass och arbetsveckor skulle kunna förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor samt minska sjukfrånvaro, sjukskrivning och viljan att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården. Något som i sin tur kan leda till en mer säker vård för både sjuksköterskor och patienter. === Background: Work related stress is commonly present within the healthcare and there is a high occurrence of sick leave and burnout among nurses. A significant portion of the nurses’ state that dissatisfaction with work hours, wage, workload, patient safety and work environment is the cause of them quitting to work in the healthcare or thinking about quitting. Nurses states that they worry about high stress, inadequate work environment and high workload leading to lower patient safety. The number of hours worked per shift or week could have a significant effect on the physical and mental health among nurses. Objective: To explain how variations in shift length and worked hours per week affect the physical and mental health among nurses in both out- and inpatient care. Methods: A literature review with an inductive approach was made to summarize and give an overview of the current knowledge about the topic. The study is based on an analysis of scientific articles with a quantitative approach according to Polit & Becks and Friberg's models and steps. Results: The results consist of nine different quantitative scientific articles that studied connections between the number of worked hours per shift or week, health among nurses and other effects. All of the scientific articles except two showed a significant relationship between the number of worked hours per shift or week where higher numbers were associated with worse outcomes regarding health, experienced effects on health and performance in areas such as sleep, exhaustion, burnout, tiredness, error proneness, concentration, work satisfaction, the will resign from work, and work-related injuries.   Conclusion: The number of worked hours per shift or week is a significant factor in relation to the mental and physical health among nurses. A high number of worked hours and the correlation of negative effects on the nurses’ health might reduce the patient safety. Reduction in the number of work hours per shift or week could improve the mental and physical health among nurses, reduce occurrence of sick leave, health related absence and, also reduce the will to resign from working in the healthcare sector. This may further lead to better safety for both the nurses and the patients.