HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden

Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitu...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Steinkamp, Jimmy
Format: Others
Language:Swedish
Published: Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45783
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-45783
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic : Million-program
social sustainability
identity
urban design
Lextorp
Miljonprogrammet
rekordåren
social hållbarhet
identitet
variation
samband
gestaltning
Lextorp.
Civil Engineering
Samhällsbyggnadsteknik
spellingShingle : Million-program
social sustainability
identity
urban design
Lextorp
Miljonprogrammet
rekordåren
social hållbarhet
identitet
variation
samband
gestaltning
Lextorp.
Civil Engineering
Samhällsbyggnadsteknik
Steinkamp, Jimmy
HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
description Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. === Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.
author Steinkamp, Jimmy
author_facet Steinkamp, Jimmy
author_sort Steinkamp, Jimmy
title HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
title_short HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
title_full HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
title_fullStr HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
title_full_unstemmed HÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områden
title_sort hållbar social förbättring : miljonprogrammets områden
publisher Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap
publishDate 2019
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45783
work_keys_str_mv AT steinkampjimmy hallbarsocialforbattringmiljonprogrammetsomraden
AT steinkampjimmy sustainablesocialimprovementthemillionprogramareas
_version_ 1719303040222101504
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-457832019-12-12T03:43:24ZHÅLLBAR SOCIAL FÖRBÄTTRING : Miljonprogrammets områdensweSUSTAINABLE SOCIAL IMPROVEMENT : The million program areasSteinkamp, JimmyTekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap2019: Million-programsocial sustainabilityidentityurban designLextorpMiljonprogrammetrekordårensocial hållbarhetidentitetvariationsambandgestaltningLextorp.Civil EngineeringSamhällsbyggnadsteknikPurpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45783application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess