Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet
Syftet med denna studie var att sprida ljus över det svenska bemötandet av den så kallade ‘hederskulturen’. Studien gör detta genom att undersöka svenska myndigheter och svenska ideella verksamheter, med ett distinkt fokus på kvinnan, och tvångsäktenskap som en del av den tidigare nämnda hederskultu...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44739 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-44739 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
honour culture forced marriage non-profit organisation Swedish authorities woman Sweden hederskultur tvångsäktenskap ideell organisation myndigheter kvinna Sverige Globalisation Studies Globaliseringsstudier |
spellingShingle |
honour culture forced marriage non-profit organisation Swedish authorities woman Sweden hederskultur tvångsäktenskap ideell organisation myndigheter kvinna Sverige Globalisation Studies Globaliseringsstudier Bohlin, Emma Söderman, Zarah Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
description |
Syftet med denna studie var att sprida ljus över det svenska bemötandet av den så kallade ‘hederskulturen’. Studien gör detta genom att undersöka svenska myndigheter och svenska ideella verksamheter, med ett distinkt fokus på kvinnan, och tvångsäktenskap som en del av den tidigare nämnda hederskulturen. Tidigare forskning har visat att den svenska kulturen och hederskulturen är varandras motsatser. Forskningen har också påvisat komplexiteten av att existera inom hederskulturen, speciellt i Sverige, och hur detta kan påverka den enskilda individen (i detta fall kvinnan) på olika sätt. Vad tidigare forskning inte har visat är på vilket sätt Sverige hanterar den problematiska hederskulturen och denna studie ämnade då att fylla den kunskapsluckan. För att undersöka hur myndigheter och ideella verksamheter bemöter hederskulturen ställdes följande forskningsfrågor; hur ser svenska myndigheter och ideella organisationer på den svenska hedersutsatta kvinnan när det gäller tvångsäktenskap? Vad är kvinnans ställning inom den svenska kulturen och vad är hennes ställning inom hederskulturen? Hur sker det praktiska bemötandet av hederskulturen? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval. Genom att använda den ‘mångkulturella triaden’ och ‘individ- och gruppcentrerat tankesätt’ som ett teoretiskt ramverk visade det sig att den individuella kvinnan är en del av två kollektiv; hederskulturen och den svenska kulturen, som i sin tur kan leda till en inre och yttre konflikt. Därtill visade det sig att även fast Sverige är ett individualistiskt land, så arbetar myndigheter ibland med ett gruppcentrerat tankesätt. Resultatet visade att bemötandet av hederskulturen skiljer sig från ideell organisation till organisation, men även mellan de ideella verksamheterna och myndigheter och drar slutsatsen att ett holistiskt och systematiskt bemötande är nödvändigt. === The purpose of this qualitative study was to highlight the Swedish treatment of the so-called ‘honour culture’. It does so by examining Swedish authorities and Swedish non-profit organisations, with a distinct focus on the woman and on forced marriage as part of said honour culture. Previous research has shown that Swedish culture and honour culture are opposites. It has also shown that the complexity of existing within the honour culture, especially in Sweden, and how it can affect the individual woman in different ways. It has however not shown the distinct way Sweden deals with the problematic honour culture itself. To investigate how authorities and non-profit organisations deal with honour culture the following research questions were asked; how does Swedish authorities and non-profit organisations view the Swedish woman, affected by honour culture, in regards of forced marriage? What are the women’s standing within honour culture and what is their standing within the Swedish culture? How does Swedish authorities and non-profit organisations deal with honour culture? To answer the research questions six semi structured interviews were performed based on a strategic selection process. Using ‘the multicultural triad’ and ‘individual and group-centred mindset’ as theoretical framework it is shown that the individual woman in this case is a part of two collectives; the honour culture and the Swedish culture which can result in conflict. It is further shown that though Sweden is an individualistic country its governmental treatment is sometimes group centred. The results show that the treatment of honour culture differ from organisation to organisation, but also between organisations and authorities and concludes that a holistic and systematic treatment is needed. |
author |
Bohlin, Emma Söderman, Zarah |
author_facet |
Bohlin, Emma Söderman, Zarah |
author_sort |
Bohlin, Emma |
title |
Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
title_short |
Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
title_full |
Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
title_fullStr |
Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
title_full_unstemmed |
Tvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandet |
title_sort |
tvångsäktenskap och hederskultur i sverige : en studie om det svenska bemötandet |
publisher |
Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44739 |
work_keys_str_mv |
AT bohlinemma tvangsaktenskapochhederskulturisverigeenstudieomdetsvenskabemotandet AT sodermanzarah tvangsaktenskapochhederskulturisverigeenstudieomdetsvenskabemotandet AT bohlinemma forcedmarriageandhonourcultureinswedenastudyofthegovernmentalandnongovernmentalapproach AT sodermanzarah forcedmarriageandhonourcultureinswedenastudyofthegovernmentalandnongovernmentalapproach |
_version_ |
1719208765497016320 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-447392019-06-25T09:10:02ZTvångsäktenskap och hederskultur i Sverige : En studie om det svenska bemötandetsweForced marriage and honour culture in Sweden : A study of the governmental and non-governmental approachBohlin, EmmaSöderman, ZarahHögskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studierHögskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier2019honour cultureforced marriagenon-profit organisationSwedish authoritieswomanSwedenhederskulturtvångsäktenskapideell organisationmyndigheterkvinnaSverigeGlobalisation StudiesGlobaliseringsstudierSyftet med denna studie var att sprida ljus över det svenska bemötandet av den så kallade ‘hederskulturen’. Studien gör detta genom att undersöka svenska myndigheter och svenska ideella verksamheter, med ett distinkt fokus på kvinnan, och tvångsäktenskap som en del av den tidigare nämnda hederskulturen. Tidigare forskning har visat att den svenska kulturen och hederskulturen är varandras motsatser. Forskningen har också påvisat komplexiteten av att existera inom hederskulturen, speciellt i Sverige, och hur detta kan påverka den enskilda individen (i detta fall kvinnan) på olika sätt. Vad tidigare forskning inte har visat är på vilket sätt Sverige hanterar den problematiska hederskulturen och denna studie ämnade då att fylla den kunskapsluckan. För att undersöka hur myndigheter och ideella verksamheter bemöter hederskulturen ställdes följande forskningsfrågor; hur ser svenska myndigheter och ideella organisationer på den svenska hedersutsatta kvinnan när det gäller tvångsäktenskap? Vad är kvinnans ställning inom den svenska kulturen och vad är hennes ställning inom hederskulturen? Hur sker det praktiska bemötandet av hederskulturen? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på ett målinriktat urval. Genom att använda den ‘mångkulturella triaden’ och ‘individ- och gruppcentrerat tankesätt’ som ett teoretiskt ramverk visade det sig att den individuella kvinnan är en del av två kollektiv; hederskulturen och den svenska kulturen, som i sin tur kan leda till en inre och yttre konflikt. Därtill visade det sig att även fast Sverige är ett individualistiskt land, så arbetar myndigheter ibland med ett gruppcentrerat tankesätt. Resultatet visade att bemötandet av hederskulturen skiljer sig från ideell organisation till organisation, men även mellan de ideella verksamheterna och myndigheter och drar slutsatsen att ett holistiskt och systematiskt bemötande är nödvändigt. The purpose of this qualitative study was to highlight the Swedish treatment of the so-called ‘honour culture’. It does so by examining Swedish authorities and Swedish non-profit organisations, with a distinct focus on the woman and on forced marriage as part of said honour culture. Previous research has shown that Swedish culture and honour culture are opposites. It has also shown that the complexity of existing within the honour culture, especially in Sweden, and how it can affect the individual woman in different ways. It has however not shown the distinct way Sweden deals with the problematic honour culture itself. To investigate how authorities and non-profit organisations deal with honour culture the following research questions were asked; how does Swedish authorities and non-profit organisations view the Swedish woman, affected by honour culture, in regards of forced marriage? What are the women’s standing within honour culture and what is their standing within the Swedish culture? How does Swedish authorities and non-profit organisations deal with honour culture? To answer the research questions six semi structured interviews were performed based on a strategic selection process. Using ‘the multicultural triad’ and ‘individual and group-centred mindset’ as theoretical framework it is shown that the individual woman in this case is a part of two collectives; the honour culture and the Swedish culture which can result in conflict. It is further shown that though Sweden is an individualistic country its governmental treatment is sometimes group centred. The results show that the treatment of honour culture differ from organisation to organisation, but also between organisations and authorities and concludes that a holistic and systematic treatment is needed. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44739application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |