Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment
Syftet med studien var att skapa kunskap om barns uppfattningar om fysisk aktivitet och rörelselekar samt hur detta kunde få mer utrymme i den pedagogiska fritidshemsverksamheten. De forskningsfrågor som undersöktes i studien var ”Hur uppfattar barnen fysisk aktivitet och rörelselekar?” och ”Hur ska...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44431 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-44431 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-444312019-06-15T04:28:07ZFysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande momentswePhysical activity in after school care programs : Children’s descriptions of playing and physical activity in after school care programsStarlid, Zacharias2019barns perspektivfritidshemmetfysisk aktivitetlekwalk-and-talkEducational SciencesUtbildningsvetenskapSyftet med studien var att skapa kunskap om barns uppfattningar om fysisk aktivitet och rörelselekar samt hur detta kunde få mer utrymme i den pedagogiska fritidshemsverksamheten. De forskningsfrågor som undersöktes i studien var ”Hur uppfattar barnen fysisk aktivitet och rörelselekar?” och ”Hur ska fritidslärarna lägga upp den pedagogiska verksamheten för att främja fysisk aktivitet och rörelselek enligt barnen?” Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och barns perspektiv. I studien användes kvalitativ forskningsmetodik i form av samtalspromenader (Klerfelt & Haglund, 2011). Resultatet visade att barn upplevde leken som något lustfyllt och som något de gjorde tillsammans. Barnen beskrev att de föredrar lek med mycket rörelse i. Beskrivningarna handlade om lekar utomhus, en av de mest populära lekarna kallade de ”13 till 0”, vilket var en variant på ”kurra gömma”. Resultatet visade också på vilket sätt den fysiska och sociala miljön begränsade leken inomhus och utomhus, och även hur fritidshemspersonalen kunde möjliggöra mer lek och rörelse. Rörelseleken inomhus var begränsad men pingisrummet var en av få platser många av barnen kände att de fick röra på sig på. Utomhus gavs bättre möjligheter till rörelse, dock framgick det att konflikterna som uppstod skulle kunna förhindras om fritidshemspersonal agerade övervakare eller medspelare. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44431application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
barns perspektiv fritidshemmet fysisk aktivitet lek walk-and-talk Educational Sciences Utbildningsvetenskap |
spellingShingle |
barns perspektiv fritidshemmet fysisk aktivitet lek walk-and-talk Educational Sciences Utbildningsvetenskap Starlid, Zacharias Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
description |
Syftet med studien var att skapa kunskap om barns uppfattningar om fysisk aktivitet och rörelselekar samt hur detta kunde få mer utrymme i den pedagogiska fritidshemsverksamheten. De forskningsfrågor som undersöktes i studien var ”Hur uppfattar barnen fysisk aktivitet och rörelselekar?” och ”Hur ska fritidslärarna lägga upp den pedagogiska verksamheten för att främja fysisk aktivitet och rörelselek enligt barnen?” Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och barns perspektiv. I studien användes kvalitativ forskningsmetodik i form av samtalspromenader (Klerfelt & Haglund, 2011). Resultatet visade att barn upplevde leken som något lustfyllt och som något de gjorde tillsammans. Barnen beskrev att de föredrar lek med mycket rörelse i. Beskrivningarna handlade om lekar utomhus, en av de mest populära lekarna kallade de ”13 till 0”, vilket var en variant på ”kurra gömma”. Resultatet visade också på vilket sätt den fysiska och sociala miljön begränsade leken inomhus och utomhus, och även hur fritidshemspersonalen kunde möjliggöra mer lek och rörelse. Rörelseleken inomhus var begränsad men pingisrummet var en av få platser många av barnen kände att de fick röra på sig på. Utomhus gavs bättre möjligheter till rörelse, dock framgick det att konflikterna som uppstod skulle kunna förhindras om fritidshemspersonal agerade övervakare eller medspelare. |
author |
Starlid, Zacharias |
author_facet |
Starlid, Zacharias |
author_sort |
Starlid, Zacharias |
title |
Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
title_short |
Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
title_full |
Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
title_fullStr |
Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
title_full_unstemmed |
Fysisk aktivitet på fritidshemmet : Barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
title_sort |
fysisk aktivitet på fritidshemmet : barns uppfattningar om lek och pulshöjande moment |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44431 |
work_keys_str_mv |
AT starlidzacharias fysiskaktivitetpafritidshemmetbarnsuppfattningaromlekochpulshojandemoment AT starlidzacharias physicalactivityinafterschoolcareprogramschildrensdescriptionsofplayingandphysicalactivityinafterschoolcareprograms |
_version_ |
1719206264449269760 |