| Summary: | Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring bedömningspraktiker i förskolan. Detta görs genom att synliggöra föreställningar om bedömning i sammanhanget utvecklingssamtal. Studien har utgångspunkt i de dokumentationsunderlag som används för utvecklingssamtal i förskolan. Det teoretiska perspektivet i studien är teorin om transformativ bedömning, vilket är lämpligt för studien då teorin ger stöd för tolkning och kritisk analys av förskolans användning av bedömning och dokumentation. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts för att skapa en flexibilitet under intervjuerna samt möjligheter att upptäcka vad de medverkande anser är viktigt i anknytning till ämnet. I samband med intervjuerna samlades även dokumentationsunderlag in från de olika förskolorna för att analyseras. Slutsatser av resultatet visar att de föreställningar om bedömningar som framkommer är att bedömning inte ska förekomma i förskolans verksamhet. Istället ska fokus vara på positiva områden hos barnet, visa på utveckling och inte på vad barnet kan eller inte kan. En slutsats är att förskollärarna utgår från en norm kring var ett barn ska vara i sin utveckling och att det finns en osäkerhet kring dokumentationsunderlagen då de anses bidra till bedömning av det enskilda barnet. Slutsatser visar att föreställningar om bedömning som framkommer handlar om bedömningar kring hur långt barnet har kommit i sin utveckling gällande motorik, socialt samspel, språk och i rutinsituationer. Vidare framträder bedömning av verksamheten och hur den stödjer barnet i dess utveckling.
|
|---|
