Möte och mätetal – Vad ger vad egentligen? : Lärdomar av att använda Experience Based Co-Design för att utveckla kvalitetsindikatorer för ungdomsmottagningar

• Main Author: Fabisch, Anna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd 2016
• Subjects: kvalitetsindikator; patientinvolvering; ungdomsmottagning; ungdomsvänlig vård
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31165

Bakgrund Kvalitetsindikatorer beskrivs underlätta styrning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det finns dock begränsat vetenskapligt stöd för patientinvolvering vid framtagande av kvalitetsindikatorer.   Kontext för studien Studien tog utgångspunkt i ett förbättringsarbete på en regions ungdomsmottagningar, som uppvisat omotiverade skillnader avseende tillgänglighet och kompetens. Förbättringsarbetets målsättning var att utveckla kvalitetsindikatorer som ungdomar och personal upplevde speglar en välfungerande ungdomsmottagning. Arbetet genomfördes med Experience Based Co-Design-metodiken (EBCD). Förbättringsarbetets målsättning utvärderades genom 49 oinvigda ungdomars fritextbeskrivningar, samt fokusgrupper med medarbetare. Utvärderingen visade att förbättringsarbetets målsättning hade uppnåtts.   Studien syfte Att beskriva lärdomar i organisationen av att utveckla kvalitetsindikatorer genom EBCD, samt jämföra framtagna indikatorer med andra ungdomsmottagningars kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Metod Fokusgrupper med personal, intervju med processägare och dokumentanalys av kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Resultat I informanternas beskrivningar vävdes reflektioner om framtagna indikatorer samman med erfarenheter från co-designprocessen. Personbunden förändringsmotivation och bred delaktighet synliggjordes. Dokumentanalysen visade att framtagna indikatorer hade större andel mått med kundperspektiv än jämförda indikatorsuppsättningar.   Diskussion EBCD-metodiken integrerade explicit och implicit kunskap om olika kvalitetsaspekter av verksamheten, vilket främjade förändringsmotivation och personligt lärande. Att metodiken inkluderade konkreta förbättringsarbeten stimulerade till formativ användning av kvalitetsindikatorerna, vilket understöddes av bred delaktighet. Det var möten genom co-designprocessen som främjade dessa effekter, snarare än valet av indikatorer.   Nyckelord: kvalitetsindikator, patientinvolvering, ungdomsmottagning, ungdomsvänlig vård