Att få syn på avgörande skillnader : Lärares kunskap om lärandeobjektet
Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Be...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Doctoral Thesis |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik
2015
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26352 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-628-9286-9 http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-628-9288-3 |
| Summary: | Lärare som undervisar i matematik förväntas kunna mer avancerad matematik än vad de undervisar om. Men formell matematikkunskap anses inte vara tillräckligt för att lärare ska kunna undervisa så att ämnesinnehållet blir begripligt för eleverna, de behöver även pedagogical content knowledge (PCK). Begreppet belyser en speciell form av ämneskunskap för undervisning och skiljer sig från den matematikkunskap som används av andra välutbildade vuxna. Det har föreslagits att olika arrangemang av kollegialt och praktikbaserat lärande kan utveckla lärares PCK. Ett exempel på ett sådant arrangemang är learning study. Den här avhandlingen handlar om den kunskap om lärande och undervisning i matematik som studiens lärare utvecklar då de deltar i learning studies och utforskar sin praktik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det yttersta syftet med en learning study är att utveckla elevernas lärande om specifika lärandeobjekt, genom att undersöka vad som kan vara kritiskt för elevernas lärande. I ett samarbetsprojekt med fyra högstadielärare genomfördes två learning studies i matematik, under ett år. Lärargruppen undersökte vad eleverna behöver lära för att de ska förstå i) varför en kvot kan vara större än talet i täljaren och ii) olika representationer av konstanterna k och m i räta linjens ekvation. Under learning study-arrangemangets olika steg samlades studiens empiri in och denna består av filmade lektioner, inspelade möten där lärargruppen planerade och analyserade undervisning och elevers lärande, skriftliga elevtest samt elevintervjuer. Studien har en variationsteoretisk utgångspunkt, vilket innebär att lärande förklaras ske när en person ser något på ett nytt och mer kvalitativt sätt, genom att personen urskiljer aspekter som han/hon inte tidigare har urskilt. Studien visar de två lärandeobjektens kritiska aspekter samt hur de kritiska aspekterna gradvis förändrades och specificerades. Förändringen var ett resultat av att lärargruppen fick syn på avgörande detaljer om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet samt hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Där av titeln att få syn på avgörande skillnader. Denna form av utvecklad kunskap om lärandeobjektet kan ses som ett bidrag om PCK och vad det kan vara. === It is a common view that teachers need more than formal content knowledge to teach and to make the content comprehensible to others. They also need pedagogical content knowledge, or PCK (Shulman, 1986). It has been suggested that different teacher collaboration approaches may support teachers’ development of PCK (Chapman, 2013, Davis & Renert, 2014; Steele & Rogers, 2012). This thesis aims to provide insights into the kind of knowledge about teaching and learning mathematics that teachers develop through their participation in a specific collaboration approach called learning study. Four teachers of mathematics and their 74 students (aged 15−16 years) participated in two learning studies over the course of one year. The foremost aim of a learning study is to enhance student learning about specific objects of learning and to identify what is critical for the students’ learning (Marton & Tsui, 2004). The objects of learningin the two learning studies were to understand that dividing with a denominator between 0 and 1 gives a quotient larger than the numerator and to understand different representations of the constants b and m in the equation of the straight line. During the two learning studies data were collected from 8 video-recorded lessons, 2 written student tests, student interviews, and 14 audio-recorded sessions in which the teachers and I (PhD student) planned, analysed and revised teaching and student learning. The analysis was based on variation theory (Marton & Tsui, 2004) and focused on what participants considered to be critical aspects of the objects of learning and on the components embedded in that knowledge. The result shows the identified critical aspects of the two objects of learning and, furthermore, how the teachers’ knowledge about those critical aspects gradually changed and became more refined and specified in relation to their students’ understanding. The thesis provides an insight into the value of the teachers’ enhanced knowledge of the object of learning, in relation to how PCK can be understood. |
|---|