| Summary: | Uppsatsen innehåller en läroboksanalys av tre böcker i ämnet Samhällskunskap. Syftet är att undersöka hur genus och kön framställs i tre läroböcker i gymnasiekursen Samhällskunskap 1a1. Frågeställningen är: Hur presenteras, gestaltas och konstrueras genus och kön i tre läroböcker i kursen Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet? Bakgrunden behandlar läroböckers historiska utveckling, dess syfte och funktion vilket kan sammanfattas med att läroböcker historiskt har haft och fortfarande innehar en stark position i skolans verksamhet. De genusvetenskapliga teorierna som ligger till grund för uppsatsens analys inkluderar Judith Butlers uppdelning av genus och kön. Det övergripande genussystemet förklaras och det genuskontrakt som de båda könen efterföljer påvisas. Manligt och kvinnligt är ett performativt beteende som återskapas dagligen genom att hänvisa till differensen mellan upplevd maskulinitet och femininitet. Metoden befinner sig inom text- och bildanalys och syftar till att använda sig av hermeneutik. De tre lärobokstitlar är: Samspel: samhällskunskap A (2009), Arena 50p: samhällskunskap för gymnasiet (2012) och Samhällskunskap 1a1(2012). Resultatet visar en övervägande manlig presentation av både personnamn samt bilder/illustrationer. Analysen exemplifierar genom att visa på texter som tar upp fakta kring kön och genus och diskuterar deras innebörd. Det framkommer att stereotypiseringar, främst när det gäller sysselsättningar och aktiviteter, är vanligt förekommande trots den könsneutrala behandlingen av språket i läroböckerna. Värdegrunden ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet och att den manliga diskursen agerar som norm i de studerade läroböckerna följer inte dess syfte.
|
|---|
