Trygghet - på vems villkor? Uppfattningar om och erfarenheter av trygghet hos äldre personer med behov av omsorg

• Main Author: Boström, Martina
• Format: Doctoral Thesis
• Language: Swedish
• Published: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Åldrande - livsvillkor och hälsa 2014
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-23852; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-85835-52-2

Syftet med avhandlingen var att bidra till ökad förståelse av hur äldre personer med skiftande omsorgsbehov uppfattade och erfor trygghet, i ordinärt och särskilt boende. Avhandlingens två första studier baserades på material från fokusgruppintervjuer med totalt 45 äldre personer boende i seniorboende. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys (I, II). Den tredje studien bestod av en sekundäranalys av en brukarenkät till 350 äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst och 145 äldre personer i särskilt boende. Materialet bearbetades med deskriptiv och analytisk statistik (III). I den fjärde studien följdes tre äldre personer, genom djupintervjuer och observationer under 12-16 veckor, vid flytt till särskilt boende och den första tiden på särskilt boende. Även detta material analyserades med kvalitativ innehållsanalys (IV). Avhandlingens resultat visar bland annat att de trygghetslarm som de äldre hade erfarenhet av uppfattades som begränsande då larmets korta räckvidd gav orsak till minskad frihet, otrygghet, oro och rädsla (I). Övervakningsteknik, där den äldres person och position övervakas i större omfattning, ansågs inte som något problem att använda när omsorgsinsatserna ökade, så länge detta medförde ökad trygghet (II). Upplevd hälsa, relationstrygghet samt kunskap och kontroll var faktorer som var positivt relaterade till hur äldre personer med äldreomsorg uppfattade och erfor trygghet i vardagen, både i ordinärt och i särskilt boende (III). Flytt till särskilt boende som innebar att stegvis överlämna sitt livoch sin kontroll till omsorgspersonalen, ledde till en känsla av ökad säkerhet för de äldre personerna men inte nödvändigtvis till känsla av trygghet (IV). Resultatet tolkades i förhållande till Antonovskys salutogena teori där de tre koncepten meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet, tillsammans utgör grunden för känsla av sammanhang (KASAM). Sammanfattningsvis uppfattade och erfor äldre personer trygghet som så meningsfull att de kunde tänka sig att ge avkall på en del av sin frihet, integritet, självständighet och självbevarande för att uppnå den. De äldre personerna beskrev att resurser som personal och trygghetslarm stärkte tryggheten, men att hanterbarheten av dessa resurser kan stärkas ytterligare, i både ordinärt boende och särskilt boende. Resultaten visaratt äldre personers begriplighet av vardagen relaterar positivt till uppfattningar och erfarenheter av trygghet. Äldre personer saknar dock begriplighet avseende exempelvis trygghetslarm och nya rutiner, vilket får negativ inverkan på deras trygghet. Äldre personer bör ges större utrymme att själva beskriva trygghet utifrån sina unika villkor. För att stärka trygghet på äldre personers villkor, oavsett deras omsorgsbehov, bör således hanterbarheten, men framförallt begripligheten, stärkas. === The aim of this thesis was to increase the knowledge and understanding of how older people with varying needs of care perceive and experience sense of security in ordinary homes and in nursing homes. This thesis comprised four studies, which are to be found at the end of this manuscript. The first two studies were based on the same data material, collected using focus group interviews with 45 elderly individuals living in senior housing with minimal care needs. The interviews were analyzed using qualitative content analysis (I, II). The third study was based on secondary analysis of a user survey of 350 older individuals in ordinary housing with some kind of elder care/service and 145 older individuals with around-the-clock care needs living in nursing homes. The material was processed using descriptive and analytical statistics (III). The fourth study followed three older individuals for 12-16 weeks, using four in-depth interviews and observations to examine the move from ordinary into nursing homes. This material was also analyzed using qualitative content analysis. The use of a personal emergency response system (PERS) was perceived as limiting the lives of elderly people, because the alarm only functions within a person’s apartment. The limited range of the PERS was perceived as reducing elders’ freedom and increasing insecurity, anxiety, and fear (I). Increased reliance on care interventions using monitoring technology, with which the individual and their position is monitored on a larger scale, was not considered a problem, as long as it led to increased security and allowed older individuals to maintain control and a sense of self (II). Perceived health, secure relationships, knowledge, and control were factors that were related to perceived sense of security in the daily lives of older individuals with care, both in ordinary homes and in nursing homes (III). Moving to a nursing home and gradually transferring the control of one’s belongings and daily routines to care staff led to a feeling of greater safety for the older person, but not necessarily a sense of security (IV). In summary, older individuals value, prioritize, and perceive sense of security as very important in their life, but do not always experience a sense of security in ordinary housing and nursing homes. Security is perceived as something so important in life that older people will consider sacrificing their privacy and integrity in lieu of security. Because the sense of security is not always perceived and experienced as good, older individuals search for strategies that contribute to their sense of security through material objects and through relationships with other people. These results indicate that it is essential to support older individuals’ everyday life, regardless of care type, to promote a sense of security on their terms.