| Summary: | Introduktion: Arbetsmiljö och hälsa är viktigt och längre uppmärksammade på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn som landstinget. Inom området har ett nytt tänk, för att mäta och följa upp hälsofrämjande effekter och följa upp dem, börjat användas och studeras. Hälsobokslut är ett nytt begrepp som börjat få fotfäste. Tidigare forskningsresultat bevisar att ett synliggörande av sambandet mellan hälsa och ekonomi är centralt för att minska ohälsotalen.Tillämpligheten av hälsobokslut testades genom ett förbättringsarbete på två vårdenheter. Syfte: Syftet med denna studie var att klarlägga möjligheteroch svårighetervid införande av hälsobokslut (HB) inom sjukvården samt nyttan av HB. Studien vägleddes av följande frågeställningar: -Hur ser chefer inom vården på hälsofrämjande projekt och hur följer de upp resultatet av dem? -Vilken nytta får cheferna av hälsobokslutet? -Hur stödjer hälsobokslutet utvärderingen av hälsofrämjande insatser? Metod: Studien har en interaktiv forskningsansats med kvalitativa och kvantitativa data. Två kliniker inom Höglandets sjukvårdsområde har ingått i studien på grund av att de hade pågående hälsoprojekt riktade mot sina medarbetare. Förbättringskunskap användes i implementering av hälsobokslutet. I de två verksamheterna medverkadesju chefer i semistrukturerade intervjuer. Intervjudata analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hälsobokslut testades i liten skala och rapporterades till cheferna via en dialog omkring några nyckeltal som redan finns i systemet och några som utarbetades i projektet. Hälsobokslutet visade helheten av personalhälsostatus vilket inte de traditionella hälsonyckeltalen gör. Cheferna upplevde hälsobokslut som efterlängtad extra information och ville gärna fortsätta i samma spår. Nyttan med hälsobokslut var inte bara en helhetsbild av personalens hälsa som stöd för cheferna, utan även nyttan vid personalplanering och omsättning. Slutsatser och diskussion: För att skapa en hälsofrämjande arbetsplats räcker det inte med att erbjuda personal tid och möjlighet till träning, utan också ett seriöst och långsiktigt arbete utifrån hälsobokslutsmodellen. Stödprocessen i form av dialog med berörda chefer, spelar en viktig för roll hälsobokslut. Resultatet pekar därmed på att med hjälp av hälsobokslut kan vi stödja cheferna inom vården i det hälsofrämjande ledarskapet. Dock kan vi inte få cheferna att ha hälsofrämjande ledarskap stilen om vi inte satsar på det också. Nyckelord: Hälsobokslut, hälsofrämjande arbetsplats, hälsofrämjande ledarskap, personalhälsa, förbättringskunskap, förbättringsarbete. === Introduction: Work environment and employee´s health are not new studied areas as it characterizes the production and quality of the labor market, and especially in the public sector as the county council. A new mindset, to measure the health effects and to follow them up, started to appear. Consequently, a new concept arrived and began to get a foothold, called health accounts. It is believed that the visibility of the relationship between health and economy is crucial to succeed in reducing ill health. Aim: The purpose is to study and understand the possibility of introducing health accounts in health care and to study its benefits. The purpose is answered by the following questions: - What are the manager’s attitudes to health care on health promotion projects and how do they monitor their results? – To what use will health accounts give the managers? - How do health accounts support the evaluation of health promotion actions? Method: The study has an interaction research approach as well as an inductive and qualitative approach with descriptive design. Two clinics in the HighlandHospital were included in the study because they both had ongoing health promotion actions directed towards its employees. Knowledge from these actions improvement results were used in the implementation of health accounts. Seven managers from these two clinics were interviewed in semi-structured interviews and the data then analyzed thru qualitative content analysis with the above questions in aim. Results: A dialogue was made with the managers where I reported some key data that both already existed and were developed during the study. The managers experienced health accounts as information longed for and therefore wanted to continue on the same track. Conclusions and Discussion: In order to create a workplace that promotes it requires a serious and long-term work, such as the work based health accounts model. Support in the form of a dialogue with the managers, plays an important role. The result also indicates that using health accounts can support managers with their leadership promoting health, but it can’t get health leadership. Keywords: Health accounting, workplace health promotion, health promotion leadership, human health, improvement of knowledge, improvement efforts.
|
|---|
