Ökat kvarboende genom ett modifierat basutformningsprogram : En fallstudie av basutformningsprogrammet i Jönköpings kommun

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och är ett led i den treåriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förä...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Rosman, Amanda, Fag, Anna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik 2013
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21544
Description
Summary:Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping och är ett led i den treåriga byggingenjörsutbildningen. Rapporten gjordes i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Syftet var att öka möjligheterna för personer att kunna bo kvar i sin bostad, s.k. kvarboende, genom ett förändrat basutformningsprogram. Ett basutformningsprogram är utökade krav på tillgänglighet och används vid om- och nybyggnation. Tillgängliga bostäder blir allt viktigare i och med att antalet äldre i Sverige blir fler och fler. För att en bostad ska vara funktionsduglig för en person med funktionsnedsättning är en lösning bostadsanpassning. Det är en anpassning av bostaden utifrån den funktionsnedsättning som råder. De frågeställningar som användes för rapporten var: Hur ser användandet av bostadsanpassningsbidraget i Jönköpings kommun ut? Vilka av de vanligaste bostadsanpassningsåtgärderna i Jönköpings kommun skulle kunna undvikas genom ett förändrat basutformningsprogram? Hur skulle ett förändrat basutformningsprogram för Jönköpings kommun kunna se ut? Rapporten utfördes som en fallstudie över Jönköpings kommun. Metoderna som användes var kartläggning, dokumentanalys, komparation och litteraturstudier. De utökade kraven i Jönköpings basutformningsprogram utvärderades mot åtgärderna i bostadsanpassningsbidragets statistik. Resterande delar i programmet, vilka inte omfattas i statistiken, ingick i en diskussion över vilka åtgärder som bör omfattas i utformningen av ett nytt basutformningsprogram. Det är främst personer över 70 år som söker bostadsanpassningsbidrag. Många anpassningar görs i hus byggda på 60-talet. Ytterst få åtgärder har gjorts i hus byggda efter basutformningsprogrammet. De vanligast förekommande anpassningarna i övriga hus är borttagning av trösklar, montering av tröskelramper, samt installation av dörröppnare och spisvakt. De flesta åtgärder som görs finns redan med i det befintliga basutformningsprogrammet och övriga är sådana som inte är lämpliga att ha med i ett sådant program. Smärre justeringar gjordes i programmet. Att göra badrum med duschplats istället för badkar från början och att välja hällspis med ugn i arbetshöjd samt installera eluttag i förråd tillades som rekommendationer för att ta till vara på behov som framkom ur kartläggningen av bostadsanpassningsbidraget. Hela programmet kortades ner till att omfatta endast utökade krav gentemot Boverkets byggregler. Huvudkontentan av resultatet visade att det nuvarande basutformningsprogrammet stämmer relativt väl överrens med vilka åtgärder i statistiken som anses vara rimliga att omfatta i ett basutformningsprogram, vilket leder till att det redan byggs för ett ökat kvarboende.