Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?

Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en i...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ringsö, Hanna
Format: Others
Language:Swedish
Published: Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap 2013
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21530
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-21530
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hj-215302013-06-27T04:11:30ZRetroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?sweRingsö, HannaInternationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap2013Kontantprincipenintjänandeprincipenbeskattningstidpunt incitamentsprogrampersonaloptionerbonusskatteavtalArtikel 15 OECDs modellavtalEU-rättendiskrimineringBeskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten. Hur beskattningsrätten ska fördelas under Artikel 15(1) då ett hemvistbyte har skett mellan tiden för intjänande och utbetalning behandlas inte i kommentaren. Mot bakgrund av skatteavtalets systematik där utgångspunkten vid fördelningen är hemvistet och inte inkomsten, vilket skulle bli fallet om intjänadeprincipen tillämpas, anser författaren att Sveriges beskattningsanspråk inte kan anses strida emot avtalet. EU-rättens fria rörligheten för arbetstagare innebär ett att medlemsländerna förbjuds att ha bestämmelser i sin nationella rätt som riskerar att diskriminerar eller restriktivt hindra den fria rörligheten. Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och utför arbete i ett annat land omfattas i regel av sexmånaders- eller ettårsregel vilket innebär att den inkomst som intjänats genom arbete i utlandet inte blir föremål för beskattning i Sverige. Detta gäller även de fall den skattskyldige erhåller ersättningar efter det att han återvänt till Sverige. Intjänandeprincipen tillämpas därmed på obegränsat skattskyldiga medan kontantprincipen tillämpas för begränsat skattskyldige. En sådan olikabehandling anses strida mot diskrimineringsförbudet och denna kan inte heller rättfärdigas. Det kan således konstateras att nationell rätt strider mot EU-rätten och kan kommas att ifrågasättas vid en framtida prövning. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21530application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Kontantprincipen
intjänandeprincipen
beskattningstidpunt incitamentsprogram
personaloptioner
bonus
skatteavtal
Artikel 15 OECDs modellavtal
EU-rätten
diskriminering
spellingShingle Kontantprincipen
intjänandeprincipen
beskattningstidpunt incitamentsprogram
personaloptioner
bonus
skatteavtal
Artikel 15 OECDs modellavtal
EU-rätten
diskriminering
Ringsö, Hanna
Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
description Beskattningstidpunkten i svensk rätt kommer till uttryck genom kontantprincipen. Inkomster ska därmed tas upp till beskattning vid tidpunkten för utbetalning, oavsett vart inkomsten har intjänats. Den relevanta frågan är huruvida skatteavtalet kan anses begränsa Sveriges beskattningsanspråk vid en inflyttningssituation. Artikel 15 i OECD:s modellavtal hindrar inte uttryckligen hemviststaten, fastställd enligt Artikel 4, från att beskatta en inkomst endast mot den bakgrund att inkomsten utbetalas när den skattskyldige har hemvist i landet. En sådan begränsning tycks endast föreligga avseende källstatens beskattningsrätt, där det finns ett krav på att arbete är utfört i staten. Hur beskattningsrätten ska fördelas under Artikel 15(1) då ett hemvistbyte har skett mellan tiden för intjänande och utbetalning behandlas inte i kommentaren. Mot bakgrund av skatteavtalets systematik där utgångspunkten vid fördelningen är hemvistet och inte inkomsten, vilket skulle bli fallet om intjänadeprincipen tillämpas, anser författaren att Sveriges beskattningsanspråk inte kan anses strida emot avtalet. EU-rättens fria rörligheten för arbetstagare innebär ett att medlemsländerna förbjuds att ha bestämmelser i sin nationella rätt som riskerar att diskriminerar eller restriktivt hindra den fria rörligheten. Den som är obegränsat skattskyldig i Sverige och utför arbete i ett annat land omfattas i regel av sexmånaders- eller ettårsregel vilket innebär att den inkomst som intjänats genom arbete i utlandet inte blir föremål för beskattning i Sverige. Detta gäller även de fall den skattskyldige erhåller ersättningar efter det att han återvänt till Sverige. Intjänandeprincipen tillämpas därmed på obegränsat skattskyldiga medan kontantprincipen tillämpas för begränsat skattskyldige. En sådan olikabehandling anses strida mot diskrimineringsförbudet och denna kan inte heller rättfärdigas. Det kan således konstateras att nationell rätt strider mot EU-rätten och kan kommas att ifrågasättas vid en framtida prövning.
author Ringsö, Hanna
author_facet Ringsö, Hanna
author_sort Ringsö, Hanna
title Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
title_short Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
title_full Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
title_fullStr Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
title_full_unstemmed Retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : Beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och EU-rätten?
title_sort retroaktiv beskattning av personaloption och bonus : beskattning enligt intjänandeprincipen eller kontantprincipen, vilken tillämpning är förenlig med skatteavtal och eu-rätten?
publisher Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap
publishDate 2013
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21530
work_keys_str_mv AT ringsohanna retroaktivbeskattningavpersonaloptionochbonusbeskattningenligtintjanandeprincipenellerkontantprincipenvilkentillampningarforenligmedskatteavtalocheuratten
_version_ 1716589757552656384