| Summary: | Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok? Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år. Samt 50 kWh/m² uppvärmd yta och år om passivhuset är större än 200 m². Denna rapport syftar till att jämföra två passivhusväggar i ett passivhus med samma energiprestanda och med en bruksarea på 183 m². Målet är att se hur väggarna skiljer sig i förhållande till material, energi, area och kostnad. Båda förslagen är byggda med förtillverkade isoleringselement, Besta-block respektive BBI Scandinavia element, där båda har bra energiegenskaper. Ett färdigprojekterat passivhus i norra Stockholm har en yttervägg som är 471 mm tjock, bestående av Besta-block. Passivhusväggen ersätts med en annan passivhusvägg med tjocklek 338 mm, uppbyggd med BBI Scandinavias element. Vilket resulterar till att passivhuset får en bruksarea som är 193 m2 vilket i sin tur leder till en 10,4 m2 sparad bruksarea. Samtidigt ger båda väggarna liknande energiförbrukning på 30,2 kWh/m2 bruksarea och år, respektive 30,3 kWh/m2 bruksarea och år. Energijämförandet mellan de båda väggarna är beräknade med hjälp av energiprogrammet BV2 samt Swedisols beräkningsmodeller för köldbryggor. En tredje passivhusvägg som är konstruerad med en traditionell träregelstomme jämförs också med de två andra väggtyperna men bara inom material och kostnad. Detta eftersom väggen i övrigt har liknande egenskaper som väggen försedd med Besta-block. U-värdet för alla tre exemplen är strax under 0,1 W/m2°C och relativt lika. Ändå bidrar ytterväggarna med olika stora areor, kostnad och material. Emissioner från material får inte ha en negativ effekt på dem som vistas i huset, därför är det viktigt att välja sunda material även om materialet i övrigt har bra egenskaper. En byggvarudeklaration åskådliggör en byggvaras relation till miljön i olika byggskeden. I projektet uppvisas en deklaration för en EPS-cellplast som bl.a. Besta-blocken består av. Undersökningar kan göras för att se hur mycket partiklar ett material avger till luften. Deklarationen påvisar att EPS-cellplasten avger ca 45 µg/m2h. I andra deklarationer påvisas att mineralull avger mindre än 20 µg/m2h och att linoleumgolv avger ca 110 µg/m2h. Båda alternativen med förtillverkade isoleringselement har ett högt pris per m2 vägg, som båda kostar omkring 1600-1700 kr/m2. Den tredje passivhusväggen med träregelstomme kostar endast 422 kr/m2 och har en väggtjocklek på 483 mm.
|
|---|
