| Summary: | Syftet med studien var att kartlägga, belysa och förstå hur måluppfyllelseprocessen fungerar på en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med måluppfyllelse-process menar vi alla aktiviteter där lärare tolkar och förmedlar kursmål, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare är syftet att studera elevernas delaktighet i och reaktion på denna process. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer. Vi har tagit utgångspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning. Enligt lärarna får en elev ett femtiotal återkopplingar per läsår. Här skiljer sig elevernas uppfattning betydligt då de bedömer att de får två till tio återkopplingar. Lärarnas intention enligt studien är att åstadkomma utveckling, men eleverna uppfattar åter-kopplingen i termer av slutgiltiga betyg och ibland fördömanden. Eleverna tyckte att det var roligt och motiverande med positiv återkoppling. De slutsatser vi dragit av studien är att processen bör bli iterativ istället för en envägs-kommunikation, eleven måste utgå från sina egna mål och lärarens roll borde vara att matcha eleven mot dessa. Utrymme för reflektion utifrån återkopplingen måste tillföras och eleven bör få utbildning i måluppfyllelseprocessen för att kunna vara aktiv i denna process. === The purpose of this study was to identify, highlight and understand how the goal achievement process works at a secondary school with vocational programs. We identify the goal achievement process as all activities i.e. teacher communication, interpreting of course goals, assessing performance and convey this assessment. The purpose was also to study student participation in the process and reactions to teacher activities. The study was conducted with a qualitative approach with fact interviews and focus group interviews as tools to collect data. We based our analysis on Vygotsky's theory of the proximal development zone and the concepts of formative and summative assess-ment. According to teachers, a student gets some fifty feedbacks per academic year. This differs significantly two to ten. intentions according to the study are to achieve development, but students' understandings of the feedback are in terms of final scores and sometimes condemnations. The students thought it was encouraging and motivating with positive feedback. The conclusions we drew from the study are that the process should be iterative rather than a one-way communication, students must set their own goals and the teacher's role should be to match students towards them. Time for reflection on the feedback need to be given in the process and students should be trained in the goal achievement process to be able to take active part.
|
|---|
