| Summary: | Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet. Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall. Det innebar att vi filmade en matematiklektion och där inspelningen sedan var utgångspunkten vid intervjuerna, som genomförs med sex utvalda elever. Vid intervjuerna fick eleverna se på filminspelningen och utifrån inspelningen fick eleverna kommentera vad de tänkte under den dokumenterade lektionen. När vi analyserade datan utgick vi från ett metakognitivt perspektiv. Resultat: Vi såg att eleverna kunde uttrycka vad de hade lärt sig och de berättade även vad som i lektionsupplägget underlättade eller hindrade deras lärande. Överlag tyckte eleverna att lärarens genomgång var för noggrann och för lätt. Eleverna menade att de redan innan lektionen kunde det som läraren skulle gå igenom, men vi kunde se brister i elevernas konceptuella kunskap av decimaltal. Diskussion: Elevernas konceptuella brister hindrade inte eleverna från att klara för- och eftertestet. Vi kunde inte urskilja om läraren var medveten om elevernas brister, dock tror vi oss veta att eleverna inte var medvetna om sina brister. Vi tror att läraren skulle kunna utmana sina elever genom att lägga störst vikt på den konceptuella kunskapen, istället för den procedurella kunskapen. === Background and purpose: Mathematics is a subject that creates desire and are stimulating for some people while for others it is difficult and pointless (Skolverket, 2002). Decimal numbers can for some students create problems (Mange, 1962). The study aims to find out how six pupils in school years 6 from a mathematics lesson, on the calculation of decimal numbers, look at their own learning, lesson structure, and find out whether the students themselves see their own understanding based on lesson content. Method: We started with a qualitative tradition with a phenomenological approach. In order to obtain data for analysis, we assumed stimulated recall. This means that we filmed a math lesson, where the recording then was the starting point of the interviews conducted with six selected pupils. At the interview the pupils were watching the movie and pupils comments based on the movie, on what they thought during the documented lesson. When we analyzed the data we started from a meta-cognitive perspective. Results: We can see that the students can express what they have learned and they said also what in the lesson structure that facilitated or hindered their learning. Overall, pupils felt that the teacher's review was thorough and easy. The pupils said even before the lesson that they had good knowledge about what the teacher would go through, but we could see the gaps in pupils' conceptual understanding of decimal numbers. Discussion: Students' conceptual deficiencies did not prevent the pupils to cope with pre-and post test. We cannot discern whether the teacher is aware of pupils' deficiencies, however, we think that we know that pupils are not aware of their shortcomings. We believe that the teacher should be able to challenge her pupils by putting most emphasis on the conceptual understanding rather than on procedural knowledge.
|
|---|
