Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin
Biologisk mångfald är en förutsättning för leverans av ekosystemtjänster vilka utgör en viktig resurs för människan. Idag förekommer ett antal hot mot den biologiska mångfalden varav förlust och fragmentering av habitat räknas till de största. Modeller för att uppskatta biologisk mångfald på landska...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19217 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-his-19217 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Other Biological Topics Annan biologi |
spellingShingle |
Other Biological Topics Annan biologi Gyltman, Frida Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
description |
Biologisk mångfald är en förutsättning för leverans av ekosystemtjänster vilka utgör en viktig resurs för människan. Idag förekommer ett antal hot mot den biologiska mångfalden varav förlust och fragmentering av habitat räknas till de största. Modeller för att uppskatta biologisk mångfald på landskapsnivå är således viktiga verktyg i bevarandebiologi och vid planering av grön infrastruktur. Detta examensarbete är en studie kopplat till ett pågående forskningsprojekt vid högskolan i Skövde som finansieras av Naturvårdsverket där syftet är att ta fram en ny biodiversitetsindikator på landskapsnivå; Landscape Biodiversity Capacity Index (LBCI). I detta examensarbete prövades en av LBCI:s teoretiska variabler med korrelationsanalyser mot empiriska data från landmiljön betesmark i Sverige för att utvärdera dess förmåga att göra teoretiska uppskattningar mot empirin. Variabeln som testades var Biotope Functional Capacity (BFC). Testerna utfördes genom att i södra och mellersta Sverige slumpa 20 replikat ifrån vilka empiriska data erhölls från betesmarker genom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Den empiriska datan sammanställdes i fyra olika diversitetsindex; artantal, Shannons index, Simpsons index of diversity och Simpsons reciprocal index. Avslutningsvis utfördes statistiska korrelationsanalyser vilka inte påvisade någon korrelation mellan BFC och diversitetsindexen. Orsaker till detta kan bland annat bero på hur den empiriska datan har analyserats och sammanställts eller brister i variabeln BFC. Denna studie har trots det bidragit till viktiga synpunkter vid den fortsatta utvecklingen av den nya biodiversitetsindikatorn LBCI och metodutveckling för att i fortsättningen undersöka samband mellan variabeln BFC och empiriska värden. === Biodiversity is a prerequisite for the delivery of ecosystem services, which constitute an important resource for man. Today, there are several threats to biodiversity, of which loss and fragmentation of habitats are among the largest. Models for estimating biodiversity at the landscape level are thus important tools in conservation biology and in green infrastructure planning. This thesis is a study linked to an ongoing research project at the University of Skövde, which is financed by the Swedish Environmental Protection Agency. The aim is to develop a new biodiversity indicator at the landscape level; Landscape Biodiversity Capacity Index (LBCI). In this thesis, one of LBCI's theoretical variables was tested whether it correlates with empirical data from the pastoral land in Sweden in order to test its ability to make theoretical estimates against the empiric. The variable tested was Biotope Functional Capacity (BFC). It was done by sampling 20 replicates in southern and central Sweden from which empirical data were obtained from pastures through the National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS), compiled into four diversity indexes; species richness, Shannon's index, Simpson's index of diversity and Simpson's reciprocal index. Lastly, statistical correlation analyzes were performed which did not show any correlation between the variable and the various diversity indices. Reasons for this may be due to how the empirical data has been analyzed and compiled or deficiencies in the BFC variable. Nevertheless, this study has contributed to important viewpoints in the continued development of the new biodiversity indicator LBCI and method development to further investigate the relationship between the BFC variable and empirical values. |
author |
Gyltman, Frida |
author_facet |
Gyltman, Frida |
author_sort |
Gyltman, Frida |
title |
Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
title_short |
Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
title_full |
Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
title_fullStr |
Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
title_full_unstemmed |
Kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
title_sort |
kan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : en teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirin |
publisher |
Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19217 |
work_keys_str_mv |
AT gyltmanfrida kanmanforutsagabiologiskmangfaldienlivsmiljoutifranlivsmiljonsfordelningiettlandskapenteoretiskvariabelsformagaattuppskattabiologiskmangfaldtestadmotempirin AT gyltmanfrida isitpossibletopredictbiologicaldiversityinahabitatbasedonthedistributionofhabitatinthelandscapetheabilityofatheoreticalvariabletoestimatebiodiversitytestedagainstempiricism |
_version_ |
1719368743800274944 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-his-192172020-12-09T05:39:23ZKan man förutsäga biologisk mångfald i en livsmiljö utifrån livsmiljöns fördelning i ett landskap? : En teoretisk variabels förmåga att uppskatta biologisk mångfald testad mot empirinsweIs it possible to predict biological diversity in a habitat based on the distribution of habitat in the landscape? : The ability of a theoretical variable to estimate biodiversity tested against empiricismGyltman, FridaHögskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap2019Other Biological TopicsAnnan biologiBiologisk mångfald är en förutsättning för leverans av ekosystemtjänster vilka utgör en viktig resurs för människan. Idag förekommer ett antal hot mot den biologiska mångfalden varav förlust och fragmentering av habitat räknas till de största. Modeller för att uppskatta biologisk mångfald på landskapsnivå är således viktiga verktyg i bevarandebiologi och vid planering av grön infrastruktur. Detta examensarbete är en studie kopplat till ett pågående forskningsprojekt vid högskolan i Skövde som finansieras av Naturvårdsverket där syftet är att ta fram en ny biodiversitetsindikator på landskapsnivå; Landscape Biodiversity Capacity Index (LBCI). I detta examensarbete prövades en av LBCI:s teoretiska variabler med korrelationsanalyser mot empiriska data från landmiljön betesmark i Sverige för att utvärdera dess förmåga att göra teoretiska uppskattningar mot empirin. Variabeln som testades var Biotope Functional Capacity (BFC). Testerna utfördes genom att i södra och mellersta Sverige slumpa 20 replikat ifrån vilka empiriska data erhölls från betesmarker genom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Den empiriska datan sammanställdes i fyra olika diversitetsindex; artantal, Shannons index, Simpsons index of diversity och Simpsons reciprocal index. Avslutningsvis utfördes statistiska korrelationsanalyser vilka inte påvisade någon korrelation mellan BFC och diversitetsindexen. Orsaker till detta kan bland annat bero på hur den empiriska datan har analyserats och sammanställts eller brister i variabeln BFC. Denna studie har trots det bidragit till viktiga synpunkter vid den fortsatta utvecklingen av den nya biodiversitetsindikatorn LBCI och metodutveckling för att i fortsättningen undersöka samband mellan variabeln BFC och empiriska värden. Biodiversity is a prerequisite for the delivery of ecosystem services, which constitute an important resource for man. Today, there are several threats to biodiversity, of which loss and fragmentation of habitats are among the largest. Models for estimating biodiversity at the landscape level are thus important tools in conservation biology and in green infrastructure planning. This thesis is a study linked to an ongoing research project at the University of Skövde, which is financed by the Swedish Environmental Protection Agency. The aim is to develop a new biodiversity indicator at the landscape level; Landscape Biodiversity Capacity Index (LBCI). In this thesis, one of LBCI's theoretical variables was tested whether it correlates with empirical data from the pastoral land in Sweden in order to test its ability to make theoretical estimates against the empiric. The variable tested was Biotope Functional Capacity (BFC). It was done by sampling 20 replicates in southern and central Sweden from which empirical data were obtained from pastures through the National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS), compiled into four diversity indexes; species richness, Shannon's index, Simpson's index of diversity and Simpson's reciprocal index. Lastly, statistical correlation analyzes were performed which did not show any correlation between the variable and the various diversity indices. Reasons for this may be due to how the empirical data has been analyzed and compiled or deficiencies in the BFC variable. Nevertheless, this study has contributed to important viewpoints in the continued development of the new biodiversity indicator LBCI and method development to further investigate the relationship between the BFC variable and empirical values. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19217application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |