| Summary: | Majoriteten av Sveriges vattendrag observeras i skogsmark, där en god skogsbruksplanering kan förbättra vattenkvaliteten. Världsnaturfonden (WWF) konstruerade således verktygen Naturvärden, Påverkan, Känslighet och Plusvärde (NPK+) och Blå målklassning, vilka har utvecklats av skogsstyrelsen. NPK+ innefattar en visuell naturvärdesinventering som poängsätter vattendrags befintliga egenskaper enligt ett fältprotokoll. Blå målklassning baseras på NPK+-poängsumman och beskriver ambitionsnivån för vattendragens hänsyn. År 2005 erhöll Kolarebäcken ett av Västra Götalands län största bestånd av den rödlistade flodpärlmusslan (M. margaritifera), men i dagsläget påvisas en markant minskning av arten. Studien ämnar undersöka om Blå målklassning, Känslighet och NPK+-protokollets underkategorier kan förklara var flodpärlmussla förekommer och var höga eller låga tätheter finns i ett vattendrag, samt huruvida variabler inom signifikanta kategorier eller underkategorier i NPK+ gynnar flodpärlmusslans förekomst och täthet. Kolarebäcken inventerades enligt skogsstyrelsens manual av Blå målklassning. Baserat på skogens och vattnets karaktär konstruerades segment med en NPK+-poängsumma och Blå målklass. Flodpärlmusslans förekomst och täthet hämtades från länsstyrelsens inventeringsstationer år 2011 och 2017. Varken Pearson’s Chi-squared test, Fisher’s exact test eller ANOVA påvisar att Blå målklassning kan förklara var förekomst eller höga, alternativt låga, tätheter finns. Oparade t-test och Welch t-test påvisar att flodpärlmusslan främst förekommer i segment som erhåller höga naturvärden i vattendraget och i kantzonen, i synnerhet död ved som genereras av en äldre kantzon. Multipel linjär regressionsanalys påvisar att högre tätheter främst förekommer i segment med höga naturvärden och känslighet samt låg påverkan, i synnerhet en äldre, blöt kantzon. Fler vattendrag behöver dock undersökas för bekräftelse av att Kolarebäckens samband representerar övriga vattendrag. === Streams in Sweden mainly occurs in woodland, where a decent forest management plan can improve the water quality. Thus, the World Wide Fund for Nature (WWF) constructed Conservation value, Impact, Sensitivity and Added values (CISA) and Blue targeting, which were further developed by the Swedish Forest Agency. CISA involves an inventory, which marks visual variables within streams according to a check list. Blue targeting is based on the CISA credits and describes the consideration ambition level. In 2005, Kolarebäcken contained one of the largest populations of the red-listed freshwater pearl mussel (M. margaritifera) in Västra Götaland County. However, a significant reduction of the species is currently detected. The study aims to investigate whether Blue targeting, Sensitivity and the subcategories of CISA checklist might explain where freshwater pearl mussels occur and where high or low densities are found in a stream, plus whether variables within significant categories or subcategories in CISA favor the occurrence and density. Kolarebäcken was inventoried according to the Swedish Forest Agency’s manual. Stream sections, containing one CISA credit and Blue target, were constructed based on fluctuations in forest or water. The mussels’ occurrence and density were obtained from the County Administrative Board’s inventory locations in 2011 and 2017. Neither Pearson's Chi-squared test, Fisher's exact test nor ANOVA indicates that Blue targeting can explain where occurrence or high, alternatively low, densities are found. Unpaired t-tests and Welch t-tests indicates that the occurrence is mainly affected by high conservation values in the stream and riparian zone, especially occurrence of dead wood generated by an old riparian zone. Multiple linear regression analysis indicates that high densities mainly occurs within segments including high conservation values, sensitivity and low impact, especially an old, wet riparian zone. Investigations of several streams are required to confirm that the association in Kolarebäcken represents other streams.
|
|---|
