| Summary: | Sammanfattning Bakgrund: Existentiell ensamhet och utanförskap kan kopplas till psykisk ohälsa, som är ett av våra stora folkhälsoproblem i modern tid. Cirka 300,000 människor lever i social isolering i Sverige idag. Ungefär 40 procent av de nuvarande svenska hushållen är ensamhushåll, och människor blir alltmer individualiserade samt även sekulariserade från andliga och religiösa sammanhang. Meningsfullhet är det viktigaste delområdet av en stark Känsla av sammanhang som beskriver personens egen motivation att göra något. En del människor tycks klara av att uppnå meningsfullhet i det alltmer individualiserade samhället med olika former av meningsbärande enheter i sina liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att öka förståelsen om hur existentiell ensamhet och utanförskap relateras till psykisk ohälsa i ett modernt sekulariserat västerländskt samhälle med utgång från teorin om känsla av sammanhang också kallad för teorin om salutogenes. Studien fokuserar på befolkningen i arbetsför ålder. Frågeställningar: Representerar andlig eller spirituell förankring en salutogen faktor i människors liv? Hur främjas salutogena faktorer för ensamma människor, och då särskilt hos fokusgruppen människor i ålder 18-65år? Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar ingick i den tematiska analysen. Sökningar efter artiklar har skett i databaserna PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite och World Cat Discovery med sökorden: folkhälsa, social isolering, andlighet, existentiell och sekularisering. Resultat: Den tematiska analysen utmynnade i tre teman som var andliga och religiösa aspekter, existentiell ensamhet och känsla av sammanhang. Endast det sist nämnda temat behandlas i en särskild vetenskaplig teori, d v s teorin om salutogenes. Meningsfullhet är den viktigaste delen i begreppet känsla av sammanhang, och andliga samt religiösa tillhörigheter ses vara en hälsofrämjande faktor. En vidgad kunskap om hälsofördelar efterlyses hos några studier. Diskussion: Den existentiella ensamheten är av oroande karaktär då dess ökning kan anas äga rum i framtiden. De nuvarande människorna i arbetsför ålder är en grupp som inte prioriteras tillräckligt. Det framkommer i studien att individualistiska ansatser att använda copingstrategier inte är en väg framåt för att skapa en starkare känsla av sammanhang. I gemenskap med andra människor inom organisationer där andlighet och religiositet råder verkar det förekomma mindre existentiell ensamhet och en starkare känsla av sammanhang. === Introduction: Existential loneliness and exclusion can be linked to mental illness, which is one of our major concurrent public health problems. About 300,000 people live in social isolation in Sweden today. About 40 percent of the current Swedish households are single households, and people are becoming increasingly individualized and also secularized from spiritual and religious contexts. Achieving meaningfulness is the most important aspect of a strong sense of coherence, and some people seem to cope with it in the increasingly individualized society with different forms of meaningful entities in their lives. Aim: The aim of the literature study is to increase understanding of how existential loneliness and exclusion relate to mental health in a modern secularized Western society, based on the theory of Sense of Coherence also called the theory of Salutogenesis. Questions: Does mental or spiritual anchoring represent a salutogenic factor in people's lives? How are salutogenic factors promoted for lonely people, and especially in the focus group of people aged 18-65 years? Method: This study is a systematic literature study in which 11 scientific articles have been included in the thematic analysis. Searches for articles have been made in the databases PubMed, SocINDEX, Academic Search Elite and World Cat Discovery with the keywords: public health, social isolation, spirituality, existential and secular. Results: The thematic analysis resulted in three themes, spiritual and religious aspects, existential loneliness and sense of coherence. Only the latter theme is dealt with in an own frame of reference, i.e. the theory of Salutogenesis. The sub-component meaningfulness dealing with internal motivation is the most important part of the concept of Sense of Coherence, and Sense of Coherence in addition to spiritual and religious affiliations are seen as health-promoting factors. Based on some studies an extended knowledge of health benefits is requested. Discussion: Existential loneliness is of disturbing nature particularly as its increase in the future can be anticipated. Working-aged people are a group that is not prioritized enough. Based on the study it seems that individualistic approaches to use of coping strategies are not a way forward to create a stronger sense of coherence. In fellowship with other people within organizations where spirituality and religiosity prevail, there seems to be less existential loneliness and a stronger sense of coherence.
|
|---|
