Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö

Fenomenet oskärpa existerar i verkligenheten och i spel, i olika former för olika syften. Olika tekniker har utvecklats för att skapa oskärpa av varierande effekt och till varierande ändamål i spelvärlden. Ett av dessa ändamål är när ett föremål är i rörelse, vilket brukar benämnas rörelseoskärpa. F...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Åsén, Erik
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13761
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-his-13761
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-his-137612018-01-14T05:10:36ZUndersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljösweStudy of motion blur technics : A performance comparison of different motion blur technics in scenes with a static environmentÅsén, ErikHögskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi2017unitymotion blurrörelseoskärpageometribaseradpixelbaseradprestanda jämförelseComputer SciencesDatavetenskap (datalogi)Fenomenet oskärpa existerar i verkligenheten och i spel, i olika former för olika syften. Olika tekniker har utvecklats för att skapa oskärpa av varierande effekt och till varierande ändamål i spelvärlden. Ett av dessa ändamål är när ett föremål är i rörelse, vilket brukar benämnas rörelseoskärpa. För att skapa rörelseoskärpa finns det en mängd olika tekniker som går att dela in i två huvudgrupper; geometribaserad- och pixelbaserad rörelseoskärpa, beroende på vilken data oskärpan förändrar. För detta arbete valdes en teknik från varje grupp ut. Syftet var att jämföra teknikernas prestandapåverkan på två olika statiska miljöer, nämligen skog och stad. En undersökning gjordes genom att en kamera utförde en automatiserad rörelse från punkt A till punkt B. Först gjordes detta utan någon rörelseoskärpa på båda miljöerna vilket skapade basfallet. Sedan kopplades rörelseoskärpatekniken på och kameran gjorde samma rörelse 30 gånger med varje teknik och per miljö. Syftet var att utvärdera vilken av rörelseoskärpateknikerna som kom närmast basfallets prestanda samt att undersöka vilken av teknikerna som var minst prestandakrävande. Tekniken som visade sig komma närmast basfallen var pixeltekniken i båda miljöerna. Det visade sig dock att geometritekniken kunde konkurrera till viss del i skogsmiljön. Pixeltekniken var dock dominerande i de flesta mätvärdena och dominerade helt en av de utvalda miljöerna, staden. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13761application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic unity
motion blur
rörelseoskärpa
geometribaserad
pixelbaserad
prestanda jämförelse
Computer Sciences
Datavetenskap (datalogi)
spellingShingle unity
motion blur
rörelseoskärpa
geometribaserad
pixelbaserad
prestanda jämförelse
Computer Sciences
Datavetenskap (datalogi)
Åsén, Erik
Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
description Fenomenet oskärpa existerar i verkligenheten och i spel, i olika former för olika syften. Olika tekniker har utvecklats för att skapa oskärpa av varierande effekt och till varierande ändamål i spelvärlden. Ett av dessa ändamål är när ett föremål är i rörelse, vilket brukar benämnas rörelseoskärpa. För att skapa rörelseoskärpa finns det en mängd olika tekniker som går att dela in i två huvudgrupper; geometribaserad- och pixelbaserad rörelseoskärpa, beroende på vilken data oskärpan förändrar. För detta arbete valdes en teknik från varje grupp ut. Syftet var att jämföra teknikernas prestandapåverkan på två olika statiska miljöer, nämligen skog och stad. En undersökning gjordes genom att en kamera utförde en automatiserad rörelse från punkt A till punkt B. Först gjordes detta utan någon rörelseoskärpa på båda miljöerna vilket skapade basfallet. Sedan kopplades rörelseoskärpatekniken på och kameran gjorde samma rörelse 30 gånger med varje teknik och per miljö. Syftet var att utvärdera vilken av rörelseoskärpateknikerna som kom närmast basfallets prestanda samt att undersöka vilken av teknikerna som var minst prestandakrävande. Tekniken som visade sig komma närmast basfallen var pixeltekniken i båda miljöerna. Det visade sig dock att geometritekniken kunde konkurrera till viss del i skogsmiljön. Pixeltekniken var dock dominerande i de flesta mätvärdena och dominerade helt en av de utvalda miljöerna, staden.
author Åsén, Erik
author_facet Åsén, Erik
author_sort Åsén, Erik
title Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
title_short Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
title_full Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
title_fullStr Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
title_full_unstemmed Undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : En prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
title_sort undersökning av tekniker för rörelseoskärpa : en prestandajämförelse av olika tekniker för rörelseoskärpa i scener med statisk miljö
publisher Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi
publishDate 2017
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13761
work_keys_str_mv AT asenerik undersokningavteknikerforrorelseoskarpaenprestandajamforelseavolikateknikerforrorelseoskarpaiscenermedstatiskmiljo
AT asenerik studyofmotionblurtechnicsaperformancecomparisonofdifferentmotionblurtechnicsinsceneswithastaticenvironment
_version_ 1718609181626335232