Progressiva ideal och essentiell praktik : Vuxenstuderandes upplevelser av kommunal gymnasial utbildning ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.
Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbil...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen
2003
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-193 |
| Summary: | Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning. Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi. Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi. Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a. om diskrepansen mellan intentioner och praxis. Bergs (1999) teori om lärares friutrymme användes som argument för hur lärare med hjälp av kritiska och reflektiva utbildningsfilosofiska fördjupningar och diskussioner skulle kunna skapa förändringar i rådande praxis. |
|---|