Faktorer som påverkar anställdas sjukfrånvaro : – vi tar pulsen på förskollärare och barnskötare i Mörbylånga kommun

• Main Authors: du Rietz, Christina, Sjö, Jenni
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Kalmar, Handelshögskolan BBS 2008
• Subjects: Sjukfrånvaro; hälsa; förskola; ledarskap; arbetsmiljö; stress; Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-122

Bakgrund Hälsobokslut görs i alla kommunala organisationer och så även på Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun på södra Öland. I ett hälsobokslut redovisas bland annat den totala sjukfrånvaron och hur den fördelas mellan kvinnor och män. Genom att göra hälsobokslutsarbetet obligatoriskt skulle företag och organisationer bland annat bli medvetna om hur sjukfrånvaron var fördelad hos dem. Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun har i sitt hälsobokslutsarbete valt gå lite djupare genom att även bryta ner sjukfrånvaron per yrkesgrupp. När de gjorde detta visade det sig att förskollärarna varit mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006. I och med att förskollärarna har högre utbildning och högre lön än barnskötarna tyckte de att detta var förvånande då bland annat utbildnings- och lönenivå anses påverka personers sjukfrånvaro. Detta innebär att barnskötarna, som har lägre utbildningsnivå och lägre lön, i sådana fall skulle ha varit mer sjukfrånvarande än förskollärarna och det var inte fallet i Mörbylånga kommun. Sjukfrånvarande personal medför att företag och organisationer får stora kostnader och det är en av anledningarna till att Skolförvaltningen i Mörbylånga kommun ville undersöka om det finns faktorer som förklarar förskollärarnas högre sjukfrånvaro år 2006. En annan anledning var att kunna se vilka åtgärder som skulle kunna sättas in för att minska sjukfrånvaron. Syfte Syftet med uppsatsen är undersöka om det finns faktorer som kan förklara anledningen till varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna i Mörbylånga kommun år 2006. Metod I denna uppsats har vi använt oss av den induktiva forskningsstrategin. Vi har vidare använt en kvantitativ empiriinsamlingsmetod i och med att vi gjorde en enkät som e-postades till totalt 98 förskollärare och barnskötare i Mörbylånga kommun. Analysmetoden i uppsatsen är kvalitativ då vi valt att sammanställa enkätsvaren i diagram och tabeller. Referensram Referensramen är byggd på litteratur som bland annat behandlar vilka faktorer som påverkar hälsan. Avgränsningen i ämnesområdena som vi ansåg vara nödvändig är framför allt gjord utifrån de sjukfrånvaroorsaker Paula Liukkonen nämner i sin bok ”Hälsobokslut – förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor”. Referensramen tar förutom faktorerna som påverkar hälsan även upp ämnen så som sjukersättning, hälsobokslut och en beskrivning av förskolans verksamhet. Empiri och analys I empirikapitlet redovisas, i tabeller och diagram, ett flertal av de enkätsvar vi fick från respondenterna och i analyskapitlet analyseras och diskuteras dessa enkätsvar. Faktorer som till exempel ålder, familjeförhållanden, sjukfrånvaro, motivation samt krav-kontroll-stöd analyseras för att se om någon eller några av dessa faktorer kan ha varit så framträdande att de är en uppenbar faktor som kan förklara varför förskollärarna var mer sjukfrånvarande än barnskötarna år 2006. Slutsats Utifrån de enkätsvar vi fick har vi inte kunnat peka på någon specifik faktor som skulle kunna förklara skillnaderna i förskollärarnas och barnskötarnas sjukfrånvaro år 2006. Däremot har de svar som barnskötarna lämnat visat att de har en mer positiv syn både när det gäller privat- och arbetslivet än vad förskollärarna har. Utifrån vår undersökning kan vi dock inte dra några generella slutsatser om just detta skulle kunna vara anledningen till sjukfrånvaroskillnaderna.