| Summary: | SAMMANFATTNING Titel: Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelse med aktier? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: John R Carlsson & Samuel Norman Handledare: Peter Lindberg Datum: 2011 – februari Syfte: Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andra investeringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet med denna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa de särdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Är kommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Den sekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt? Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandad tillgångsportfölj? Metod: Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning och totalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningen under mätperioden. Undersökningar har gjort både med och utan hänsyn tagen till risk. Till detta har vi dessutom gjort en undersökning av avkastningssambanden mellan investeringsformerna. Dessa korrelationsvärden har analyserats för att kunna ge ett svar på om fastigheter är goda diversifieringsobjekt. Beräkningarna i undersökningen är baserade på olika fastighets och aktieindex. Resultat och slutsats: Under vår mätperiod har aktier haft den högsta totalavkastningen med 19,24 % under mätperioden. Tas risken i beaktade så har ett bostadshus i någon av Sveriges större städer haft den högsta riskjusterade totalavkastningen med 23,77 %. De största korrelationerna uppgick till c:a 0,5 och uppmättes mellan bostadsfastigheter och aktieindex. Bostäder i Stockholms innerstad uppvisade en lägre korrelation på endast 0,23 mot aktieindex. Övriga fastighetstyper uppvisade ännu lägre korrelationer och är därför att beakta som goda diversifieringsobjekt. Dock är det svårt att veta hur exakta våra uppmätta korrelationsvärden är med tanke på fastighetsvärderingarnas smoothingeffekt. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att göra en studie på hur stor inverkan smoothing har på fastigheternas värdeförändringar. Primärt för att slå fast hur volatil tillgångslaget egentligen är och sekundärt för att kunna beräkna mer exakta korrelationssamband med aktierna. En annan intressant infallsvinkel är att fördjupa sig i hur direktavkastningen påverkas av vakansgraderna och hur stort risktagande det för med sig. Uppsatsens bidrag: Studien slår fast att under mätperioden så har aktier haft den högsta avkastningen utan hänsyn tagen till risk. Om risken tas i beaktande däremot så har en bostadsfastighet i någon av Sveriges större städer haft den högsta avkastningen. I termer av diversifiering så finns det flera fastighetstyper med låga korrelationer med aktieindex. Studien visar därmed att fastigheter förtjänar en plats i en blandad tillgångsportfölj, både i termer av riskjusterad avkastning och diversifiering.
|
|---|
