Styrdokumentens bestämmelser och grundskollärares förhållningssätt till fortbildning : tolv lärares värderingar av fortbildning i åländsk och svensk kontext

• Main Authors: Lundberg, Marcus, Mann, Anna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi 2011
• Subjects: fortbildning; kompetensutveckling; personalutveckling; vidare utbildning; Education; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7927

Undersökningens syfte var att undersöka hur lärare för de tidigare åren upplevde fortbildning genom att studera deras värdering av och motivation till fortbildning. Vidare var vår tanke att undersöka ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning. Dessutom hade vi för avsikt att undersöka om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser, som rörde fortbildning.Studien är av nationell och komparativ karaktär där vi valde att undersöka och jämföra två skolor, en grundskola i mellersta Sverige och en grundskola inom landskapet Åland.För att undersöka lärarnas värdering av och motivation till fortbildning använde vi oss av en enkätundersökning. Vi mottog sammanlagt 12 stycken besvarade enkäter, varav vi baserar enkätundersökningens resultat på. Då vi undersökte ämnesfördelningen och utbudet av fortbildning och om det fanns eventuella krav på lärare från kommuner och högre instanser använde vi oss av en dokumentanalys baserad på skolornas sparade arkiv angående fortbildning samt aktuella politiska styrdokumenten. Som stödmaterial innefattar studien även relevant litteratur, artiklar och muntliga källor.Utifrån studiens syfte och frågeställningar har flera resultat framkommit. Fortbildning var tidigare statligt kontrollerat men idag är situationen annorlunda. Idag har kommunen tillsammans med skolföreståndare eller rektor den centrala kontrollen och ansvaret. Ett annat resultat pekade på att samtliga respondenter i enkätundersökningen delade en positiv attityd till fortbildning. Genom dokumentanalysen framkom en skillnad mellan skolornas utbud där den svenska skolan hade ett bredare ämnesutbud. Genom noterade resultat kunde vi se en kontrast mellan svenska och åländska lärare, angående de krav som ställs från högre instanser.Studien visar att, det är av betydelse att lärarna har möjlighet att vara delaktiga i sin fortbildning genom påverkan av undervisning och utvärdering. Fortbildning bör även ha en koppling till lärarens dagliga arbete för att därmed upplevas som relevant, vilket ger läraren en positiv inställning till fortbildning och dess betydelse.