| Summary: | Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan. Enligt Lpfö 98 (Läroplanen för förskolan, 1998) när det gäller pedagogiskt arbete i utemiljö står det att verksamheten ska lämna utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande både inomhus och utomhus. En slutsats av undersökningen är att barnens fantasi sätter igång processer i deras lärande. Undersökningen visar också att lärandet i utemiljön är lika viktigt som lärandet i innemiljön. Barns lärande fortgår hela tiden oavsett om vi är ute eller inne. Samtalen med pedagogerna visade att intresse finns för att använda utemiljön för barns lärande. Utemiljön är en plats för lek och lärande som kan fortgå i det oändliga. Undersökningen har också visat att barns möjligheter till spontanitet, kreativitet, utveckling av språket och nya utmaningar växer och får näring även när barnen vistas i utemiljön på förskolan
|
|---|
