Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen

Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen. Som metod har använts enkäter som delad...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Sirén, Linda, Ahl, Kerstin
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6874
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-6874
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-68742013-01-08T13:27:20ZFörskolepedagogens syn på barns lärande i naturensweSirén, LindaAhl, KerstinHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiHögskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi2010Förskolalärandenatur och pedagogerEducationPedagogikUndersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen. Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts. Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning. Pedagogerna i enkätundersökningen är överrens om att deras eget intresse ger ett starkt engagemang och en glädje i lärandet, det gäller att ha roligt tillsammans. Pedagogerna belyste vikten av planering Inför ett skogsbesök. Tjugotvå pedagoger ansåg att en viss planering krävs för att hålla barnens intresse vid liv medan sex pedagoger ansåg att en detaljplanering var viktig. Åtta pedagoger såg däremot att planering var inaktuellt då naturen ger barnen så mycket genom att bara få vara och sysselsätta sig själva. Samtidigt menar pedagogerna att medupptäckandet tillsammans med barnen är viktigt och att ställa de didaktiska frågorna som var, hur, när och varför. Undersökningen visar att pedagogerna anser att barnen lär sig i naturen. De använder sig av alla sina sinnen och pedagogerna är överens om att barnets eget lärande framkommer genom leken i skogen. Pedagogerna nämnde gruppstorleken som ett hinder för att se varje barns lärande i skogen vilket också resulterade i färre besök i skogen. En slutsats i undersökningen varför vissa förskolor besöker skogen fler gånger än andra kan vara att de delar upp sig i skogen och får på detta sätt en mindre hanterbar grupp att utforska tillsammans med. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att se varje barn. En annan orsak till att pedagogerna inte besöker skogen så ofta kan kanske bero på att de saknar kunskap om hur och vad de kan lära barnen i naturen. Detta skulle underlätta om cheferna lät utbilda fler pedagoger inom ämnet natur. Med sin kunskap i ryggsäcken kan pedagogerna vara medupptäckare tillsammans med barnen och de kan lära av varandra.   Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6874application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Förskola
lärande
natur och pedagoger
Education
Pedagogik
spellingShingle Förskola
lärande
natur och pedagoger
Education
Pedagogik
Sirén, Linda
Ahl, Kerstin
Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
description Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen. Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts. Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning. Pedagogerna i enkätundersökningen är överrens om att deras eget intresse ger ett starkt engagemang och en glädje i lärandet, det gäller att ha roligt tillsammans. Pedagogerna belyste vikten av planering Inför ett skogsbesök. Tjugotvå pedagoger ansåg att en viss planering krävs för att hålla barnens intresse vid liv medan sex pedagoger ansåg att en detaljplanering var viktig. Åtta pedagoger såg däremot att planering var inaktuellt då naturen ger barnen så mycket genom att bara få vara och sysselsätta sig själva. Samtidigt menar pedagogerna att medupptäckandet tillsammans med barnen är viktigt och att ställa de didaktiska frågorna som var, hur, när och varför. Undersökningen visar att pedagogerna anser att barnen lär sig i naturen. De använder sig av alla sina sinnen och pedagogerna är överens om att barnets eget lärande framkommer genom leken i skogen. Pedagogerna nämnde gruppstorleken som ett hinder för att se varje barns lärande i skogen vilket också resulterade i färre besök i skogen. En slutsats i undersökningen varför vissa förskolor besöker skogen fler gånger än andra kan vara att de delar upp sig i skogen och får på detta sätt en mindre hanterbar grupp att utforska tillsammans med. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att se varje barn. En annan orsak till att pedagogerna inte besöker skogen så ofta kan kanske bero på att de saknar kunskap om hur och vad de kan lära barnen i naturen. Detta skulle underlätta om cheferna lät utbilda fler pedagoger inom ämnet natur. Med sin kunskap i ryggsäcken kan pedagogerna vara medupptäckare tillsammans med barnen och de kan lära av varandra.  
author Sirén, Linda
Ahl, Kerstin
author_facet Sirén, Linda
Ahl, Kerstin
author_sort Sirén, Linda
title Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
title_short Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
title_full Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
title_fullStr Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
title_full_unstemmed Förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
title_sort förskolepedagogens syn på barns lärande i naturen
publisher Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi
publishDate 2010
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6874
work_keys_str_mv AT sirenlinda forskolepedagogenssynpabarnslarandeinaturen
AT ahlkerstin forskolepedagogenssynpabarnslarandeinaturen
_version_ 1716520692695957504