Uppfattningar om barns kostvanor ur ett mångkulturellt perspektiv : en kvalitativ studie

• Main Authors: Fältsbacka, Maria, Ferm, Emma
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi 2009
• Subjects: eating-habits; multi-culture; children; leisure-time pedagogue; approach; communication; identity creation; learning; basic values; kostvanor; mångkultur; barn; fritidspedagog; förhållningssätt; kommunikation; identitetsskapande; lärande; värdegrund
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4731

  Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. Resultat: Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var kulturella aspekter på kostvanor. De tre underkategorierna till den är förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.