Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende vari...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lilja, Olof, Lundgren, Elena
Format: Others
Language:Swedish
Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35205
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-35205
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic voluntary audit
financial distress
micro companies
EBITDA
forfeited share capital
agent theory
signalling theory
frivillig revision
finansiellt trångmål
mikroföretag
EBIDTA
förverkat aktiekapital
agentteori
signaleringsteori
Business Administration
Företagsekonomi
spellingShingle voluntary audit
financial distress
micro companies
EBITDA
forfeited share capital
agent theory
signalling theory
frivillig revision
finansiellt trångmål
mikroföretag
EBIDTA
förverkat aktiekapital
agentteori
signaleringsteori
Business Administration
Företagsekonomi
Lilja, Olof
Lundgren, Elena
Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
description Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult.  === Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.
author Lilja, Olof
Lundgren, Elena
author_facet Lilja, Olof
Lundgren, Elena
author_sort Lilja, Olof
title Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
title_short Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
title_full Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
title_fullStr Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
title_full_unstemmed Betala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
title_sort betala eller spara? : en kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmål
publisher Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35205
work_keys_str_mv AT liljaolof betalaellersparaenkvantitativstudieomsambandmellanfrivilligrevisionochfinansiellttrangmal
AT lundgrenelena betalaellersparaenkvantitativstudieomsambandmellanfrivilligrevisionochfinansiellttrangmal
AT liljaolof payorsaveaquantitativestudyoftherelationshipbetweenvoluntaryauditandfinancialdistress
AT lundgrenelena payorsaveaquantitativestudyoftherelationshipbetweenvoluntaryauditandfinancialdistress
_version_ 1719472164809211904
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-hig-352052021-08-25T05:27:03ZBetala eller spara? : En kvantitativ studie om samband mellan frivillig revision och finansiellt trångmålswePay or save? : A quantitative study of the relationship between voluntary audit and financial distressLilja, OlofLundgren, ElenaHögskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi2020voluntary auditfinancial distressmicro companiesEBITDAforfeited share capitalagent theorysignalling theoryfrivillig revisionfinansiellt trångmålmikroföretagEBIDTAförverkat aktiekapitalagentteorisignaleringsteoriBusiness AdministrationFöretagsekonomiSyfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult.  Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35205application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess