| Summary: | Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt. Det har framträtt hur betydelsefull en uppmuntrande och bekräftande kontext är för att främja lärande och för att deltagare ska våga och vilja anta utmaningar och arbeta vidare med sina förmågor. God utbildning, som innefattar positiva känslor, kan sägas vara det som skapar förutsättningar för att lärande ska kunna ske och motivera till handling. Rehabilitering handlar om lärande och beteende som för att komma till stånd alternativt förändras behöver innehålla kunskap, insikter och handling samt positiv känsla. Därmed kan rehabilitering tolkas som lärandeprocess och pedagogisk verksamhet.
|
|---|
