| Summary: | ”BOOOM!”, ”JAAA”, ”Han gräver in pucken”, ”Hugger på en retur”. Ja, så kan det se ut när du besöker en ishockeyförenings twitterkonto under en match. Denna uppsats syfte är att se vilka retoriska strategier som herrishockeyföreningar i SHL, Svenska Hockeyligan, använder i tweets under matcher samt hur detta påverkar kommunikation med deras fans och annan publik. De retoriska begrepp som används för att uppnå syftet är den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi samt decorum. Det teoretiska begreppet framing används för att undersöka hur dessa tweets ramar in vissa händelser i återberättandet av matcherna medan vissa händelser stängs ute och hur detta påverkar mottagarna. Resultatet visar att retoriska begrepp används i relativ hög grad bland ishockeyföreningarna som undersökts. Dessutom används ett språk specifikt för ishockey som innebär att föreningarna anpassar sitt språk väl till målgruppen. Det visar också att föreningarna ofta lyfter fram sitt eget lag och att rapporteringen av matchen inte är helt objektiv och att endast det som sticker ut i matchen syns i tweetsen. === ”BOOOM!”, ”YEEES!”, ”He digs the puck into the goal”, ”Chopping on a rebound”. That is how it can look like when you watch an ice hockey club’s twitter account during a game. The purpose of this essay is to see which rhetorical strategies the hockey clubs in the Swedish Hockey League use in their tweets during games and how that affect their communication with the fans and others. The rhetorical tools that is used to achieve the purpose of this essay is the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, the tropes. metaphor, metonymy, synecdoche and irony and also the concept decorum. The theoretical concept framing is used to analyze how these tweets frame some events in the reporting of the games while some events is exclused and how that is affect the recipients. The result shows that rhetorical tools is widely used by the hockey clubs in this essay. It also shows that a specific hockey language is used which means that the clubs adjust their langugage to the target group. Further it shows that the clubs in a higher grade tweet about their own team and that the reporting of the game is not entirely objective and only what stands out in the game is tweeted about.
|
|---|
