| Summary: | Denna uppsats undersöker vilken påverkan som olika maktaspekter har på förskolebarnet. Studiens syfte är att ur fyra av förskolans policydokument utröna hur förskolebarnet konstrueras. Det teoretiska perspektiv som har använts är en verktygslåda som är inspirerad av Foucaults tankar angående makt: disciplinär makt, biomakt, diskurs och genealogi. Det är fyra olika policydokument som har undersökts: Barnstugeutredningen (del 1), Pedagogiskt program för förskolan, Lpfö 98 och Lpfö 18. För att visa hur det normala och patologiska barnet konstrueras i förskolan har dokumenten analyserats med ett diskursanalytiskt förhållningssätt som tydligt involverar Foucaults maktperspektiv. Diskursanalysen visar vilka egenskaper som anses vara önskvärda för förskolebarnen att internalisera, vilka diskurser som är synliga och vilken påverkan olika historiska händelser har på konstruktionen av barnet. Analysens resultat visar att det inträffar olika diskursförskjutningar beroende på hur samhällsstrukturen ser ut i det givna sammanhanget, vilket också har en påverkan på hur barnet konstrueras. Det normala barnet konstrueras efter de normer och värderingar som förespråkas i den rådande diskursen. Det patologiska barnet anses framför allt vara barn med annan kulturell bakgrund som inte lever upp till de förespråkade normerna. En reflektion av resultaten visar att den allt snabbare samhällsutvecklingen, där de sociala klyftorna ökar, bidrar till en situation i förskolan som är svårhanterlig och komplex. En slutsats som dras är att det är av vikt för barnen att förskolan är likvärdig, och för att förskolan ska bli likvärdig bör vissa punkter i läroplanen revideras. === <p>Examinator har godkänt att fulltexten byts ut på grund av en smärre justering som inte påverkar uppsatsens innehåll. Gävle 12 augusti 2020.</p>
|
|---|
