| Summary: | Den hållbara samhällsutvecklingen hotas av att människor i samband med globaliseringen reser allt mer. Ett ökat behov av att resa har resulterat i större mängder växthusgasutsläpp som i sin tur har en negativ påverkan på klimatet. Förbränning av fossila bränslen står idag för den största andelen utsläpp av växthusgaser i relation till den totala mängden utsläpp i Sverige. De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken har från och med år 2010 minskat med 18 procent, men för att nå Regeringens uppsatta klimatmål måste utsläppen fortsatt minska med åtta procent varje år fram till år 2030. I linje med Regeringens klimatmål krävs en samhällsomställning med mål att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. I denna studie läggs fokus på begreppet hållbart resande med syftet att kartlägga studenters resvanor till och från Högskolan i Gävle och dessutom se över vilka behov, möjligheter och hinder som studenterna upplever i samband med val av transportslag vid resor till och från Högskolan. Detta för att vidare kunna presentera åtgärdsförslag vilka ska främja ett mer hållbart resande. För att kartlägga studenternas resvanor utfördes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten besvarades av 106 studenter på Högskolan i Gävle och var indelad i sex olika delar. Den första delen bestod av grundläggande frågor såsom ålder och kön. I den andra delen kartlades studenternas förutsättningar för ett hållbart resande till och från Högskolan. Den tredje delen berörde studenternas faktiska resvanor till och från Högskolan. Den fjärde delen avsåg undersöka studenternas möjligheter och hinder. I den femte delen behandlades digital undervisning och huruvida studenternas skulle föredra detta. Den sjätte och sista delen avsåg kartlägga deltagarnas attityd gentemot miljöproblem för att se om det fanns ett samband mellan attityderna och studenternas val av transportmedel. Resultatet av enkätundersökningen visade att studenterna i genomsnitt reste 25,2 kilometer från sin bostad till Högskolan. De flesta deltagarna valde transportslaget kollektivtrafik som det primära transportslaget under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret valdes transportslaget cykel flest gånger. Den mest betydande faktorn vid val av transportslag var tidseffektivitet och bekvämlighet och de studenterna med lång resväg föredrog i högre utsträckning digital undervisning än de med kortare resväg. Resultatet av undersökningen visade även att deltagarnas val av transportslag inte hade något samband med deras attityder till miljöproblem. Däremot fanns ett samband mellan studenternas attityder till miljöproblem och påverkande faktorer vid val av transportslag. Resultatet av denna resvaneundersökning visade att transportslaget bil inte används i samma utsträckning som i många andra tidigare utförda resvaneundersökningar, vilket är anmärkningsvärt. Resvaneundersökningen påvisar dock ett behov av vissa förändringar och förbättringar som på sikt skulle främja ett mer hållbart resande för studenterna på Högskolan i Gävle.
|
|---|
