| Summary: | Bakgrund: Ca 7000 personer i Sverige försöker varje år ta sitt liv. Denna siffra förväntas stiga. De främsta riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom. Det stigmatiserade synsättet i samhället bidrar till att många upplever skam kring suicidala tankar. Suicid går att förhindra då många som fullbordat ett suicid haft en tidigare vårdkontakt. Sjuksköterskans bemötande ska utgå från ett fördomsfritt förhållningssätt samt synliggöra att både tid och intresse finns. Omvårdnaden bör utgå från ett holistiskt perspektiv där individens unika behov sätts i fokus. Sjuksköterskan bör vara behjälplig med stöd både psykiskt, fysiskt, existentiella samt det sociala planet. Upplevelser av personer som överlevt ett suicidförsök blir ett vägledande verktyg för sjuksköterskan i utformandet av omvårdnaden för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av omvårdnad efter ett suicidförsök. Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio artiklar av kvalitativ ansats användes. Huvudresultat: Kontinuitet och tillgänglighet i vården samt att ha närstående involverade var aspekter som framkom som positiva för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade engagemang och god kommunikation ansågs också betydande för en positiv upplevelse. Bristande kontinuitet och tillgänglighet i vården samt upplevelser av att förlora kontrollen framkom som negativa aspekter för omvårdnadsupplevelsen. Ett bemötande av vårdpersonal som visade brister i engagemang, kommunikation, kunskap samt hade ett stigmatiserat betraktelsesätt ansågs även vara faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsatser: I omvårdnaden efter ett suicidförsök är sjuksköterskan själv det främsta redskapet. Mer utbildning och tid i omvårdnaden skulle utgöra bra verktyg för att möta och hjälpa personer som överlevt ett suicidförsök i deras återhämtningsprocess. === Background: About 7000 people in Sweden try to take their lives every year. This number is expected to rise. The primary risk factors for suicide are past suicide attempts and mental illness. The stigmatized approach in society makes people feel ashamed of suicidal thoughts. Many people that completed a suicide had an earlier healthcare contact. Suicide can by that fact be prevented. Nursing's attitude should be based on a non-judicial approach and make it clear that both time and interest are present. Nursing should be based on a holistic perspective where the individual's unique needs are put in focus. The nurse should be helpful with support both mentally, physically, existentially and socially. Experiences of people who survived a suicide attempt will be a guiding tool for the nurse in the design of nursing care for this patient group. Aim: To describe people's experiences of nursing after a suicide attempt. Methods: A descriptive literature review containing ten studies with a qualitative approach was used. Main results: Continuity and accessibility in the healthcare and also involvement of family and friends were aspects that emerged as positive for the nursing experience. Commitment and good communication from the healthcare professionals was also considered significant for a positive experience. Lack of continuity and accessibility in the healthcare as well as experiences of losing control emerged as negative aspects of nursing experience. What also appeared to be negative for the experience was when the healthcare professionals showed a lack of knowledge or communication or had a stigmatized approach of suicide. Conclusion: In the caring of people after a suicide attempt, the nurse is the main tool herself. More education and time would be a good tool for nurses in helping people who survived a suicide attempt in their recovery process.
|
|---|
