Hälsa, en fråga om vad och hur : En kvalitativ studie om tränares hälsoarbete inom ungdomsidrotten

• Main Authors: Strömlind, Henrik, Johansson, Björn
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap 2018
• Subjects: Hälsa; känslan av sammanhang; hälsofrämjande arbete; ungdomsidrotten; Sport and Fitness Sciences; Idrottsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27160

Syfte: Är att belysa tränares hälsofrämjande arbete inom ungdomsidrotten, åldrarna 13–19, i Mellansverige. Frågeställningar: Vilka hälsoområden arbetar tränarna med inom ungdomsidrotten och hur arbetar tränarna med hälsa inom ungdomsidrotten. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer, med sex tränare i Mellansverige. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en intervjuguide. Studien hade en deduktiv ansats och teorin känslan av sammanhang (KASAM) har använts för att analysera tränarnas arbete med att göra hälsan begriplig, hanterbar och meningsfull för idrottande ungdomar. Resultat: Resultatet visade att tränarna arbetade med fysisk, psykisk och social hälsa. Hur tränarna arbetade med hälsan var genom kommunikation, för att informera och öka idrottande ungdomars förståelse för hälsa. Tränarna arbetade också med att få idrottande ungdomar att bli självständiga för att de skulle ta ett eget ansvar över hälsan, men samtidigt fanns deltagarna tillgängliga som stöd. Avslutningsvis arbetade tränarna med att motivera idrottande ungdomar till varför hälsan var viktig. Vilket skedde genom att få idrottande ungdomar att inse att hälsan är viktig om de vill prestera och gå långt inom sin idrott samt att låta idrottande ungdomar göra misstag, för att på så vis ta lärdom av varför hälsan är betydelsefull. Slutsats: Slutsatsen visar på att de tränare som deltagit i studien ser hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt. Noterbart är att den sociala hälsan upplevdes som någonting svårdefinierat och inte var något deltagande tränarna till en början nämnde då de själva fick definiera vad hälsa var. Den här studien kan även ge en inblick i hur tränare arbetar hälsofrämjande inom ungdomsidrotten, det visar sig vara genom bland annat kommunikation, ökad självständighet samt att öka motivationen hos idrottande ungdomar. Studien kan bidra som ett verktyg för både tränare och föreningar i strävan att utveckla idrottande ungdomars hälsotillstånd och det hälsofrämjande arbetet inom ungdomsidrotten. Studien kan också ses som någonting grundläggande och förhoppningsvis någonting som uppmanar andra till att utföra flera kvalitativa studier inom området.