| Summary: | Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. De mest förekommande kännetecknen är domningar, känselbortfall, otydligt tal, förvirring, nedsatt mimik och ansiktsrörelser, sänkt medvetandegrad. Omfånget på skador och temporära samt permanenta komplikationer beror på hur snabbt behandlingen sätts in. Rehabiliteringsprocessen varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. Utifrån den metodologiska aspekten studerades de utvalda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes med rubriker, underrubriker samt färgkodning för att komma fram till resultatdelen. De sökdatabaser som användes var Cinahl och PubMed, som hittades via Gävle Högskola. Huvudresultat: Stroke innefattar både negativa och positiva erfarenheter. Det framkom tre huvudkategorier av upplevelser kopplat till stroke, Från oberoende till beroende, Förändrat socialt liv samt Stöd från omgivningen. Såväl yrkeslivet som samlivet påverkas av diagnosen. Strokedrabbade personer upplever en förändrad identitet, ätsvårigheter, känsla av att vara en belastning för familjen samt anhöriga. En del personer upplever starkare och djupare relationer med sina närstående. Strokedrabbade personer använder sig av stärkande eller nedbrytande hanteringsstrategier för att acceptera sin nya livssituation. Slutsats: Det är vanligt att personer som har drabbats av stroke får kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer. Diagnosen innebär förändringar på alla livsplan. Familjen och anhöriga har en essentiell roll i återhämtningsfasen. Sjuksköterskan behöver ge personcentrerad vård för att förbättra den strokedrabbade personens upplevelser av att leva med stroke. Sjuksköterskan kan också stärka personens positiva upplevelser av den nya livssituationen, genom förståelse och insikt i hur det är att leva med stroke. Den strokedrabbade personens autonomi stärks eller försämras utifrån sjuksköterskans kommunikations- och samarbetsförmåga. Den strokedrabbade personen behöver stöd, information samt få vetskap om de livsförändringar som sker från akutfasen till den tillfälliga eller det livslånga rehabiliteringsförloppet. Sjuksköterskans bemötande och vårdarbete har en avgörande roll för hur personers upplevelser av att leva med stroke. === Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Symptoms vary depending on the part of the brain that is affected. The most common signs are numbness, numbness, unclear speech, confusion, reduced mimics and facial movements, lowered consciousness, the range of injuries and temporary and permanent complications depends on how fast the treatment is introduced. The rehabilitation process varies from person to person. Aim: The purpose of the literature study was to describe people's experiences of living with stroke. The purpose of the method was to study which selection groups in the selected articles. Method: This is a descriptive literature study with nine qualitative scientific articles. A content analysis was done with headings, subheadings and color coding to arrive at the result. The search databases used were Cinahl and PubMed, found via Gävle University. Results: There were three main categories of stroke-related experiences, Ranging from independent to dependent lives, A changing social life, and The importance of support from the environment. Occupational and cohabitation is affected by the diagnosis. Stroke victims experience a changed identity, eating disorders, feeling of being a burden on the family and relatives. Stroke includes both negative and positive experiences. Some people experience stronger and deeper relationships with their close relatives. Stroke victims use reinforcing or degrading management strategies to accept their new life situation. Conclusion: It is common for people who suffer from stroke to get bodily, mental and social complications. The diagnosis involves changes on all levels of life. The family and ancestors have an essential role in the recovery phase. The nurse needs to provide personalized care to improve the stroke-affected person's experiences of living with stroke. The nurse may also strengthen the person's positive experiences of the new life-style, through understanding and insight into how it is to live with stroke. The stroke person's autonomy is strengthened or deteriorated based on the nurse's communication and collaborative ability. The stroke-infected person needs support, information and knowledge of the changes in life from the emergency phase to the temporary or life-long rehabilitation process. Nursing care and care work have a decisive role in how people experience a living with stroke.
|
|---|
