| Summary: | Buller är ofta ett problem i samhället på grund av den snabba urbaniseringen. Det är något som måste tas hänsyn till vid ny- och ombyggnation men även generellt i samhället. Det byggs mycket och med en ökande befolkningsmängd och förtätning av stadsregioner blir det mer trafik för varje dag vilket leder till att det blir ett bullrigt samhälle. Vid konstant buller över 45 dBA utvecklas stressfaktorer vilket i längden ger hjärt- och kärlproblem. Bullerberäkningar görs idag av kommunen och Trafikverket med hjälp av Nordiska beräkningsmodellen från 1996. I den här studien undersöks hur buller kan beräknas vid befintlig bullervall. Bullervallen är belägen intill E4:an vid Gävle och på andra sidan bullervallen ligger ett bostadsområde. Enligt de boendes upplevelse har bullret från E4:an ökat sedan färdigställandet av bostadsområdet på 1980-talet. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur bullermätningarna kan beräknas i geografiska informationssystem (GIS) utifrån mätningar av trafikbuller vid befintlig bullervall i studieområdet bostadsrättsföreningen Gävle 36 vid E4:an i Gävle. I den här studien undersöks om interpolation av bullermätningar i GIS får med alla nödvändiga fakta och ger lika säkra resultat som Nordisk beräkningsmodell. Bullermätningar utfördes med en ljudnivåmätning på 34 platser. Datat bearbetades i GIS med olika interpolationsmetoder. Det gjordes även en enkätundersökning bland invånarna i bostadsområdet för att se hur väl datat överenstämmer med invånarnas åsikter. En jämförelse av bullermätningarna och enkätundersökningen visade att invånarnas upplevelser av bullernivån överensstämde med bullermätningarna. Resultatet visar att bullermätning vid en befintlig bullervall tillsammans med interpolation i GIS är ett verktyg som fungerar väl. Det går att se hur bullret fördelar sig över ett område med hjälp av kartor och diagram och det går att utläsa bullret på en specifik plats. För att säkerhetställa svaret gjordes även undersökning med hjälp av restvärden, uppskattade värden och spridningsvvikelser från interpolationerna. Rekommendationen utifrån denna studie är att använda interpolationsmetoden kriging vid bullerberäkning.Av de undersökta metoderna var spridningsavvikelsen minst på kriging och har bland det lägsta i restvärdet. Något som studien dessutom visar är att vindens riktning har stor betydelse för hur mycket det bullrar i ett området, vilket inte Nordisk beräkningsmodell tar i beaktning vid bullerberäkning.
|
|---|
