| Summary: | Bakgrund: Egenvård innebar att vidta åtgärder så sjukdomen inte förvärrades eller för att tidigt upptäcka försämring. Hjärtsjukdom innebar förändringar i hjärtat eller dess blodkärl, som kunde vara till exempel sjukdomar som hjärtsvikt och kranskärlsjukdom. I Sverige minskade insjuknandet i hjärtsjukdom men inte dödligheten vilket gjorde patienter med hjärtsjukdom till en patientgrupp som ökade. Livskvalitet sågs som ett subjektivt begrepp som förändrades över tid trots att det fanns många vedertagna instrument för att mäta livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur egenvårdsåtgärder påverkar livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom, samt beskriva vilken urvalsmetod de valda artiklarna använt sig av. Metod: I databaserna Cinahl och MEDLINE via Pubmed hittades 13 kvantitativa studier som utgjorde resultatet för denna beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Resultatet visade att vid interventioner av teknologi sågs signifikant förbättring av den skattade livskvaliteten i en av tre studier. Vid interventioner i form av utbildningsprogram skattades tre av fem studier livskvaliteten signifikant förbättrad. Vid fysisk aktivitet som intervention sågs signifikant förbättring av den skattade livskvaliteten i en av två studier. Vid psykologiska interventioner skattades livskvaliteten signifikant förbättrad i två av två studier. I en jämförande studie skattade de deltagare som använde sig av egenvård sin livskvalité bättre än deltagarna som inte använde sig av egenvård. Slutsats: Resultatet visade ingen konsensus gällande hur egenvårdsåtgärder påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom, vissa faktorer som relationen och tid kunde vara av betydelse. Mer forskning inom detta område krävs. === Background: Self-care means taking actions so the disease does not get worse or to enable early detection of deterioration. Heart disease involves changes in the heart or its blood vessels, for exampel diseases as heart failure and/or coronary artery disease. In Sweden the onset in heart diseases decreases but not the mortality, making patients with heart diseases increasing. Quality of life is seen as a subjective concept that changes over time, even though there are many accepted instruments to measure quality of life. Aim: The aim of this study was to describe how self-care affects quality of life in people with heart disease, and also to describe the sampling-methods used in the different studies. Method: In the databases CINAHL and MEDLINE by PubMed 13 quantitative studies was found which represented the result of this descriptive literature study. Main Results: The results showed that one of three studies in intervention of technology showed a significant improvement in the estimated quality of life. Studies including interventions of education programs three out of five studies estimated significant improvement of quality of life. Interventions with physical activity showed that one out of two studies reported significant improvement in self-reported quality of life. In psychological interventions, quality of life significantly improved in two of two studies. In a comparative study the participants who used the self-care estimated their quality of life to be better than participants who did not use the self-care. Conclusion: The results showed no consensus regarding how self-care measures affects quality of life in persons with heart disease, certain factors such as relationship and the time passed can be of importance. More research in this area is required.
|
|---|
