| Summary: | En lagändring trädde i kraft i plan- och bygglagen den 1 januari 2015 för att förenkla och effektivisera detaljplaneprocessen. Lagändringen innefattade en ny roll för lantmäterimyndigheten i planprocessen samt nya regler för exploateringsavtal. Studiens syfte var att beskriva hur samverkan mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör fungerar gällande exploateringsavtal samt hur lagändringen i plan- och bygglagen angående exploateringsavtal påverkat dessa parter. För att besvara studiens frågeställningar sändes en webbenkät till Sveriges alla kommuner för att erhålla en överskådlig bild av lagändringens påverkan över landet. Det genomfördes även semistrukturerade telefonintervjuer i fem kommuner med antagna riktlinjer för exploateringsavtal. Exploateringsingenjörer, lantmäterichefer och exploatörer intervjuades för att erhålla olika perspektiv på samverkan och hur lagändringen påverkat dessa parter. Studiens resultat visade att förhandlingen mellan kommun och exploatör gällande exploateringsavtal har påbörjats tidigare i processen efter lagändringen i plan- och bygglagen. Kommunen måste även efter lagändringen betala ersättning när de tar mark i anspråk för allmän plats. Lantmäterimyndighetens mer aktiva roll har bidragit till att oklarheter och brister kan korrigeras i exploateringsavtalen. Emellertid har det gått för kort tid för att helt kunna avgöra vad lantmäterimyndighetens roll bidragit till i exploateringsavtalen. Exploatörerna har fått större möjligheter att påverka exploateringsavtalen. Samarbetet mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör har blivit tydligare och till viss del förbättrats, men i det stora hela är uppfattningen att samarbetet är oförändrat. På sikt finns det möjlighet till en förbättring. === On January 1st 2015 an amendment passed in the Planning and Building Act in order to simplify and rationalize the detailed development plan process. The amendment includes a new part for cadastral authority in the plan process and new rules for development agreement. The municipalities should adopt guidelines for these agreements. The aim of this study was to describe how the collaboration between municipality, cadastral authority and developer works when it comes to development agreement and how the amendment in the Planning and Building Act concerning the development agreement has affected these participants. To answer the thesis a web survey was sent to all municipalities in Sweden to get an overview of how the amendment has influenced the country. Semi-structured telephone interviews were also performed in five municipalities that have adopted guidelines for the development agreements. The interviews were performed with land development engineers, cadastral supervisors and developers to receive their perspective of the collaboration and how the amendment has affected them. The results of the study have shown that negotiations have started earlier between municipalities and developers after the amendment in the Planning and Building Act passed. The municipalities also need to pay compensation when they take land for public places after the amendment. The cadastral authority’s more active part has contributed to assure that ambiguities and shortcomings might be solved in the development agreement. However, it is still too early to tell what the cadastral authorities part has contributed in the development agreements. The developer has got a major opportunity to influence the development agreements. The collaboration between municipalities, cadastral authorities and developers has become clearer and improved but overall it is unchanged. There are opportunities for improvement in the long term.
|
|---|
